Mammakänslor

Det var länge sen jag skrev här.
All tid går åt till jobb och det känns som jag knappt har tid att tänka på att jag snart ska bli mamma. Det bara finns där liksom.
Jag är så van med att ha en bebis i magen nu.

Tittade precis på Livet på BB, om ca 2 månader är det min tur. Jag längtar SÅÅÅ!
När jag ser små bebisar födas rinner tårarna, det är så vackert och känslosamt.
Tänk att jag har en liten pojke i min mage, en helt egen son. Jag är hans mamma.
Kärlek på en helt ny nivå...

Konstigt ändå hur hormonerna måste flöda, för ibland känner jag mig jätterädd och tänker att jag aldrig ska ha mer barn, i nästa stund sitter jag och längtar och drömmer om nästa gång jag ska ge liv.
Känslan av att se plusset på stickan, att veta att det gror ett litet frö i mig, ett barn...
Snart är det dags att föda, jag hoppas att jag inte blir helt avskräckt för möjligheten till syskon =)