Lyckan vände fort

Tänkte skrivit ett himla bra och roligt inlägg idag om att jag börjat må bättre och börjat äta. Men jag förstår inte att varje gång jag ska äta eller känner mig glad, är det någon som skriver eller ringer mig och berättar något de fått veta angående bebisens pappa. För enligt bebisens pappa så vill han ha tillbaka mig, men nu e det absolut försent då jag har fått höra för mycket saker nu.

Blir så trött på att det är jag som ska vara hemma och aldrig kunna gå utanför dörren efter klockan 21.00. Är trött på att jag aldrig kan få vara med vänner som jag faktiskt har hittat nu och börjat umgås med.

Det är jag som sitter här hemma med hans barn i magen och bara väntar på att få ut den lille busungen. Vem är det som är ute på krogen och raggar en hel jävla drös med brudar då? Jo, han! Om han kunde förstå någon jävla gång att vattnet kan gå närsom så kan han inte hålla på såhär, han borde ta sitt jävla ansvar även om vi inte är tillsammans och sitta hemma och häcka. Just nu vill jag bara åka hem till honom och skrika på honom.. skrika jättemycket!

Detta resulterade i att jag såklart inte kunde äta mer, matlusten försvann.. Jag som äntligen köpt hem lite ost så jag kunde äta knäckebröd.. Jävla gubbjävel! Ursäkta för alla svordomar haha!