Lite tankar....
hoppalanta · 2013-02-24 · 379 visningar
Jahopp, idag har jag inte gjort så mycket.. hängt mest över skolböckerna & gjort lite instuderingsfrågor.
Haft många tankar som cirkulerat runt i huvudet idag, jag börjar närma mig veckorna som jag tidigare fått missfall i.
Det känns som om att det inte kan gå fel denna gång, men så tänkte jag även sist jag var gravid & det blev missfall. Har försökt att inte tänka så mycket på det, men det är väldigt svårt.
Jag är nästan mer inställd på att det återigen kommer bli missfall än att allt kommer gå vägen & det kommer en bebis i oktober. På ett sätt känns det "skönt" att ha den inställning eftersom jag kanske inte blir lika ledsen om det blir missfall? Samtidigt känner jag mig som världens sämsta som ens går i såna tankar, varför kan jag inte glädjas lika mycket som alla andra som är gravida?
Jag ringde förra veckan till KK för att boka en tid för VUL. Fick prata med en kvinna som i stort sett uttryckte sig att det var onödigt att göra VUL. Berättade om mina tidigare missfall och att jag gärna ville komma och titta så allt såg bra ut. Som svar fick jag : Jaaaah, du vet vi har såååååå himla mycket bokat och det finns inte tider förens jättelångt fram & så vet du väl att även om du gör VUL och det ser bra ut just då så kan det lika gärna ändras 15 minuter senare.
Hade god lust att fråga henne helt jävla pantad. Det vet väl jag också att det kan ändras fort... Fick iallafall numret till en privat klinik. Ringde privat kliniken under deras telefontid, en telefonsvarare hoppade igång efter ett antal signaler som berättade att om dom inte svarade så berodde det på att dom gjorde en undersökning på en patient. Deras telefontid var bara under 45 minuter. Har ringt ett antal gånger efter det, men inget svar någon gång. Jag kanske ska ta det som ett tecken att jag inte ska göra VUL?
Blev visst ett halv långt inlägg.
Ha det bra alla mammor/blivande mammor!
Kram!
Haft många tankar som cirkulerat runt i huvudet idag, jag börjar närma mig veckorna som jag tidigare fått missfall i.
Det känns som om att det inte kan gå fel denna gång, men så tänkte jag även sist jag var gravid & det blev missfall. Har försökt att inte tänka så mycket på det, men det är väldigt svårt.
Jag är nästan mer inställd på att det återigen kommer bli missfall än att allt kommer gå vägen & det kommer en bebis i oktober. På ett sätt känns det "skönt" att ha den inställning eftersom jag kanske inte blir lika ledsen om det blir missfall? Samtidigt känner jag mig som världens sämsta som ens går i såna tankar, varför kan jag inte glädjas lika mycket som alla andra som är gravida?
Jag ringde förra veckan till KK för att boka en tid för VUL. Fick prata med en kvinna som i stort sett uttryckte sig att det var onödigt att göra VUL. Berättade om mina tidigare missfall och att jag gärna ville komma och titta så allt såg bra ut. Som svar fick jag : Jaaaah, du vet vi har såååååå himla mycket bokat och det finns inte tider förens jättelångt fram & så vet du väl att även om du gör VUL och det ser bra ut just då så kan det lika gärna ändras 15 minuter senare.
Hade god lust att fråga henne helt jävla pantad. Det vet väl jag också att det kan ändras fort... Fick iallafall numret till en privat klinik. Ringde privat kliniken under deras telefontid, en telefonsvarare hoppade igång efter ett antal signaler som berättade att om dom inte svarade så berodde det på att dom gjorde en undersökning på en patient. Deras telefontid var bara under 45 minuter. Har ringt ett antal gånger efter det, men inget svar någon gång. Jag kanske ska ta det som ett tecken att jag inte ska göra VUL?
Blev visst ett halv långt inlägg.
Ha det bra alla mammor/blivande mammor!
Kram!
En dagbok är en personlig berättelse, inte medicinsk rådgivning. Vid frågor om din hälsa eller graviditet – kontakta barnmorska eller ring 1177.