Lista nr 1

Jag har inte hunnit sammanfatta min förlossningsberättelse, tvivlar på att jag ens kommer få ihop den... Finns många anledningar till det... MEN eftersom jag vill att både jag och vår son ska minnas/få veta hur det var under graviditeten, förlossningen och den första tiden så tänkte jag fylla i några listor.

Här är den första :)

När fick du reda på att du var gravid? 6 oktober 2011

Hur gammal var du? 21

Hur tog din partner det? Jag tror inte riktigt han förstod att det var på riktigt. Men han blev glad och busade genom att klappa på magen och säga "hallåå??"

Mådde du mycket illa? Nej. Var typ ett tillfälle jag verkligen mådde illa och höll på att spy. Men annars var det kontrollerbart.

Hade du mycket halsbränna? I slutet. Men det blev aldrig som brännande utan mer att det stacks och gjorde ont i bröstet.

Var du känslig? Oh ja. Svartsjuk, lätt rörd, väldigt känslig för lukter, blev lätt irriterad (speciellt vid närkontakt).

När kände du bebisens första sparkar? Morgonen innan julafton :)

Var du ofta orolig? Nej. Någon gång i bland bara.

Sparkade bebisen mycket? Jag vet inte riktgt. Det var först i slutet när det blev revbenspolka som jag reflekterade över sparkarna. Även om magen ibland guppade likt havet under storm. Det kändes inte så jätte mycket...

När började du läcka bröstmjölk? Läckte aldrig så att det droppade av sig självt men vid tryck kunde det komma. Och det började väl kring v. 20-25.

Fick du bristningar? Jag fick tiger-pattar, haha. Och typ 4 st bristningar på magen på 1-2 cm längd...

Blödde du någon gång? Ja. Hela februari och mars.

Hur många Ultraljud gjorde du? 4 st. Ett rutin ultraljud i v. 18. Sedan 2 extra för att se att allt var bra när jag blödde. Sedan ett i slutet för att vara säker på att huvudet låg neråt.

Hur ville du att din förlossning skulle se ut? Jag sa hela tiden till min mamma (mormor) att "min plan är att komma in, inte ha ont ALLS, inte behöva bedövning och arbeta typ några timmar". Läskigt att det (i efterhand) känns som att det var typ så det gick till.

Hur började din förlossning? Några minuter i midnatt fick jag värkar som jag trodde var förvärkar. Tänkte att "yes, äntligen händer något. Alltså det är nog inte på riktigt men förvärkar betyder att det är på rätt väg". Sedan fortsatte det med 5-20 minuters mellanrum tills jag vid 5-6 tiden började inse att det kanske var på gång ändå, det började nämligen göra ont.

Hur många timmar tog din förlossning? Från första värken: ca. 21 h.

Födde du vaginalt eller med kejsarsnitt? Vaginalt.

Hur mycket var du öppen när du kom in? 7 fingrar! Och då hade det 2 timmar tidigare sagt att jag nog kan åka hem och vila på 2 alvedon för det skulle nog klinga av. Tur att de tog mig på allvar andra gången vi var in och undersökte mig för då var det 4-5 h kvar bara!

Vilken smärtlindring tog du? Provade lustgas men det var bara skit. Låg i badet en stund också. Skrek som en sate i typ 3 h dock...

Dragen med sugklocka? Nej. Fast frågade "kan ni inte bara dra ut den??" mellan två svinigt onda krystvärkar.

Hur lång tid tog det att krysta ut bebisen? Känns som typ 30-60 minuter men din far påstår att det var ca 2 h. Vi får kolla upp det där i journalen sen...

Blev det komplikationer? Nej, tack gode gud.

Vad tyckte du var jobbigast? Att de tvingade mig ligga ner för att ta CTG-kurva. Sa flera gånger att jag inte klarade av att ligga ner men de MÅSTE ta ctg-kurvan. Kom fram i slutet att man inte behöver ligga ner då. Bitches.

Sen på slutet var jag så trött i benen att jag var tvungen att ligga ner och fick då ligga på sidan. F*n i hela hlvetes skt faaaa* vad ont det gjorde då. Men det var väl typ 10-20 krystvärkar kvar då så det gick ju...

Just ja. Sen blev jag jätte ledsen för att din pappa inte kunde massera mig rätt så det fick mormor göra medan pappa hjälpte till att påminna mig om att andas.

Var du rädd för något? Att brista. Hellskotta så rädd jag var för att brista. Det var därför jag fick ligga på sidan i slutet.

Skrek du? Ja, som en idiot. Men det hjälpte! Tänkte vid ett tillfälle "tänk om det ligger en annan förstföderska i rummet bredvid som är jätterädd för att föda, så hör hon mig. Hon kommer ju dö av skräck!"

Barnmorskan sa på slutet att "det är bra att du skriker, jätte bra. Men skrik neråt. Om du bara skriker så kommer du ha jätte ont i halsen imorgon" varpå jag svarade gråtfärdigt "det skiter jag i!". Haha. Men gav med mig och så kallat "skrek neråt" under krystningarna hädanefter.

Hur många var inne i förlossningsrummet? Jag, mormor, pappa, barnmorska och sköterska (undersköterska? sjuksköterska? ingen aning faktiskt)

Hade du någon nära med dig? Din älskade pappa och underbara mormor.

Fick du sy? Nej! Jag brast ytte pytte lite bara. När de sa att jag inte behövde sys tittade jag upp i taket och tänkte "tack gode gud!". Jag har nog aldrig trott på gud så mycket som i det ögonblicket.

Vilken vecka födde du i? 41+1

Vad var vikt och längd på bebisen? 3675 g. 52 cm. Trodde aldrig jag skulle vara en sådan som memorerade de siffrorna, haha.

Ammar du? Ja

Hur gammal är bebisen nu? 1 månad och 1 dag.

Vad tyckte du om förlossningen? Mäktig, sinnessjuk (sa efteråt "det här är nog det sjukaste jag någonsin kommer göra" samt "det här är helt sinnessjukt" när det gjorde som mest ont) och smått traumatisk. Den smärtan var så... annorlunda jämfört med allt annat... Att jag än idag (i skrivande stund) inte förstått mig på den eller kommit över den.

När kommer nästa barn? Ca 2 veckor efter förlossningen sa din pappa "nästa gång planerar vi bättre va?" och under förlossningen tänkte jag "och det här ska jag göra flera gånger?!".. Så inom relativt snar framtid men när vi har bättre förutsättningar och känner att vi är på "rätt plats i livet".

Roliga detaljer:

I badet blev jag arg på första barnmorskan för att hon pratade med mig om oviktiga saker när en värk kom så handduken jag hade över ansiktet kastade jag rakt på henne. Hö-hö. Det var rätt åt henne (tyckte jag då) för hon försökte tjata på mig under värkarna att jag skulle ta epidural. Mormor sa till henne med armé-röst att "nu är det så här! Hon har sagt att hon inte vill ha epidural. Vill hon ha det så säger VI till. Är det förstått?!" Hö-hö.

När jag andades under öppningsfasen och var tvungen att ligga ner så andades jag in långsamt och flåsade snabbt ut med ljudet "TÖÖÖHHH". Det roliga var bara att jag (tydligen) fäste blicken på din pappa som höll på mina knän och det lät som att jag väste/ropade "DÖÖÖÖ!!!!".

Vid några tillfällen visste mormor inte hur hon skulle reagera så hon fnittrade lite. Jag blev jätteledsen och sa "skratta inte åt mig!" gråtfärdigt. Då förklarade hon att hon inte skratta åt mig och att jag var jätteduktig, varvid jag kved fram ett lika gråtfärdigt "jag veeet".