Längtar efter den ödesdigra vecka 12...

Vecka 9+4 i dag och det händer saker hela tiden. Jag har varit på läkarsamtal och förstått att det inte är självklart att använda mina preparat (hudsalvor) mot psoriasis. Farliga ämnen kan tas upp av kroppen och vidareföras till lilla bebis. Jag har varit på information om fosterdiagnostik och förstått att ett KUB test betyder kombinerat blodprov och ultraljud (tänk att det var så enkelt...). Skall genomföra detta och börjar med blodprov på torsdag i veckan som kommer. Då ska jag också på inskrivningssamtal hos BM. Sedan blir det ultraljud den 18/11 och DÅ, om jag kommer så långt, vilket jag innerligt hoppas att jag gör, då är vecka 12 här! Äntligen!!!

Och DÅ får jag också se lilla underverket igen - och tro mig, den här gången ska jag inte vara för blyg för att be om en bild!

Oron har dock avtagit en del redan nu även om jag förstås, förstås är orolig för att det skall vara hög risk för kromosomförändringar. Ålder är ju en del av det de tittar på i KUB-testet och jag är ju "gammal i de här sammanhangen" (det hänger kvar vad läkaren på fertilitetsenheten sa vid vårt första besök där).

Sambon har uttryckt (under Frejasamtalet) att han är rädd för att jag ska bli bortskämd eftersom att han inte kan låta bli att vara lite mer omsorgsfull mot mig än innan... Gulligt!

Just i dag är jag så lycklig och har allt vad jag någonsin kunnat önska mig. Tänk om livet alltid kunde vara sånt:)!