Långsamt som fan!

Tiden har verkligen gått långsamt sedan vi var på ultraljudet för två veckor sedan. Men nästa vecka är det dags för det andra.... Jag längtar dit och hoppas innerligt att lilla knytet har vuxit på sig massor sedan sist så vi kan bli framflyttade igen (önsketänkande). Men tyvärr måste jag nog hålla med om att vi "bara" är i vecka 18 nu istället för 21 som vi trott.... Jag har inte fått någon mage direkt ännu och jag kan inte säga att jag med säkerhet har känt sparkar/rörelse inne i magen. Däremot känner jag "växtvärk" och spänningar konstant, vilket måste vara ett gott tecken ändå =)