Långdragen Latenfas, vill att det ska sätta igång ordentligt

Vill bara säga innan ni läser, ville bara skriva av mig. Men att den kanske inte är så rolig att läsa. Men det kanske är någon som haft likadant.

Sen en vecka tillbaka har jag haft Förvärkar som har kommit och gått väldigt oregelbundet. I måndags natt började värkarna komma lite regelbundet och var jobbiga. Min pojkvän hade suttit och mätt värkanrna i cirka 2 timmar + att slemproppen hade gått och de var efter dem som de hade blivit jobbiga.

Ringde in till förlossningen: De sa att vi fick komma in, både han och jag trodde att nu är det äntligen på G. De satte ctg och sa att värkarna kommeer lite orogelbundet och de sa att, troligen var jag inte öppen något, men efter undersökningen var jag öppen lite. Så de säger att de behåller oss eftersom vi var trötta, fick en morfin spruta för att kunna sova och se om förlossningen skulle sätta igång.

Blev undersökt på morgonen, det hade gått framåt lite, nu var livmodertappen mjuk och var öppen 1,5 centimeter. De sa att de ville behålla oss lite till för att se om förlossningen skulle starta med tanke på att värkarna fortfarande följde samma mönster. Blev upprullade på en avdelning, där man går och väntar på att förlossningen ska starta, får stanna ett dygn.

Blir undersökt på morgonen. Både jag och min pojkvän håller tummarna för att nu har jag äntligen öppnat mig lite, hade börjat få lite värkar som ökade i styrka. Läkaren undersöker och säger att det knappt inte hänt något. Hon säger att vi kan åka hem och hon sa att inom 4-24 timmar så skulle förlossningen vara igång. Vi fick smärtstillande med oss hem, om värkarna skulle bli jobbiga.

Tar en tablett när värkarna tilltar, så att jag kan få sova. Lyckas somna. På morgonen frågar min pojkvän hur värkarna är, säger att de känns lite men de är överkommliga. Men nu slutar dem inte utan forsätter att komma, han sätter och klockar några värkar och märker att nu börjar de uppvisa ett mönster och kommer regelbundet och håller i sig lika länge. Vi bestämmer oss för att äta och sen åka in.

I bilen på väg in så slår värkarna till med sån kraft att jag vet inte vart jag ska ta vägen. Blir automatiskt att jag spänner mig. Och de kommer med jämna mellanrum. Säger till min pojkvän att han får ringa upp be dem komma med en rullstol.

Det enda jag har i huvudet är att ge mig smärtstillande och de är nu!

Blir undersökt får höra att det inte har hänt någonting. Men de säger att det kan vara så att förlossningen kan vara på G nu, får pröva och lägga mig i ett bad. Och se om jag skulle öppna mig lite mer. Ligger i badet i cirka en och halv timma fick smärtstillande. Det hjälper lite sen börjar värkarna igen.

Efter ett tag känner att jag vill gå upp lägga mig i sängen och vila. Blir undersökt och får höra att det inte hänt något, de ska försöka få tag på en läkare för att höra vad de ska göra för att gå vidare, värkarna lugnar sig. Från ingenstanns tilltar de igen och blir smärtsamma. De bestämmer sig för att koppla på ett ctg igen. De ser är att värkarna är smärtsamma, men de är fortfarande lite oregelbunda.

Får prata med läkaren och får smärtstillande med mig hem, som ska göra att värkarna klingar av lite. De säger att de hoppas att värkarna ska bli mer regelbunda. Om jag åker in igen blir det igångsättning. Men jag hoppas på att det startar naturligt.