Kontroll hos barnmorskan - check!
Lycka -85 · 2011-03-14 · 517 visningar
Besöket hos barnmorskan gick bra. Hon kollade aldrig järnvärdet eftersom det var så högt förra gången och tyckte det var onödigt att sticka mig. Dock så tror jag att jag ska börja ta järntabletter varannan dag, kan ju inte skada att hålla nivån åt rätt håll så hon inte upptäcker nästa gång att den sjunkit alldeles för mycket.
Sf-måttet hade ökat på 3 cm sen förra gången och följde kurvan perfekt! Bebis hjärta tickade på för fullt, 152 slag/min. Bm konstaterade precis som jag själv misstänkt att bebisen ligger tvärsöver magen, med huvudet åt vänster och rumpan åt höger.
Blir alltid så full i skratt när magen hårdnar till och det putar ut på två ställen :)
J ag tog upp hur stressigt det varit den senaste tiden på jobbet, alla tunga lyft. Berättade också om oron över bullernivån på mitt jobb. Det har känts som att det varit för mycket helt enkelt. I fredags var jag helt slut på. Hade haft en jobbig vecka och fredagen blev liksom droppen. Berättade att jag hade förutom att stressa runt hela dagen och nästan jobba för två personer så hade jag lyft runt 11 ton - med emballage inräknat.
(När jag räknade efter hemma så var det visst ännu mer) Varje lyft är på 9,2 kg och det tar på efter en hel dags jobb.
Barnmorskan tog detta på största allvar och tyckte att det var alldeles för mycket, med tanke på att jag då även får sammandragningar mitt upp i allt. Det är inte så lätt att bara stanna upp och vila när man packar på löpande band. Hon tyckte nästan att jag borde sjukskrivas redan nu. Fick en tid hos läkaren till på torsdag så vi får se hur det blir. Visst kan jag känna att det är för mycket på jobbet nu, samtidigt känner jag nästan lite panik om jag nu ska gå hemma tre månader innan bf. Jag kommer ju att klättra på väggarna!
Men om läkaren gör en bedömning att jag ska sjukskrivas så är det ju så. Bebis kommer först i alla lägen.
N tycker att jag är lite för mesig när det kommer till såna där saker, att jag inte riktigt vågar säga ifrån när det blir för mycket. Och det vet jag att jag är! Jag har inte en enda gång bett någon om hjälp på jobbet, aldrig utnyttjat "gravidkortet". Det är faktiskt en kille på jobbet som sagt till mig att säga till ifall jag behöver hjälp. I övrigt så är det bara mina två kvinnliga arbetskollegor som faktiskt nästan förbjudit mig att lyfta vissa tunga saker.
Det ska till kvinnor att sätta sig in i andras situationer det må jag då säga :) Problemet är väl att att allt ska gå undan, och det går fortare att göra det själv än att be någon som håller på med något annat komma till undsättning. Jag vill ju inte att någon annan ska behöva göra både mina arbetsuppgifter och sina egna. Så funkar jag.
Jajja, jag ska snart bege mig iväg på jobbet. Jag räknar med en lugnare vecka i alla fall. Hoppas bara att jag kan sova ut ordentligt så jag inte är så trött.
Ha en bra dag! Kram
Sf-måttet hade ökat på 3 cm sen förra gången och följde kurvan perfekt! Bebis hjärta tickade på för fullt, 152 slag/min. Bm konstaterade precis som jag själv misstänkt att bebisen ligger tvärsöver magen, med huvudet åt vänster och rumpan åt höger.
Blir alltid så full i skratt när magen hårdnar till och det putar ut på två ställen :)
J ag tog upp hur stressigt det varit den senaste tiden på jobbet, alla tunga lyft. Berättade också om oron över bullernivån på mitt jobb. Det har känts som att det varit för mycket helt enkelt. I fredags var jag helt slut på. Hade haft en jobbig vecka och fredagen blev liksom droppen. Berättade att jag hade förutom att stressa runt hela dagen och nästan jobba för två personer så hade jag lyft runt 11 ton - med emballage inräknat.
(När jag räknade efter hemma så var det visst ännu mer) Varje lyft är på 9,2 kg och det tar på efter en hel dags jobb.
Barnmorskan tog detta på största allvar och tyckte att det var alldeles för mycket, med tanke på att jag då även får sammandragningar mitt upp i allt. Det är inte så lätt att bara stanna upp och vila när man packar på löpande band. Hon tyckte nästan att jag borde sjukskrivas redan nu. Fick en tid hos läkaren till på torsdag så vi får se hur det blir. Visst kan jag känna att det är för mycket på jobbet nu, samtidigt känner jag nästan lite panik om jag nu ska gå hemma tre månader innan bf. Jag kommer ju att klättra på väggarna!
Men om läkaren gör en bedömning att jag ska sjukskrivas så är det ju så. Bebis kommer först i alla lägen.
N tycker att jag är lite för mesig när det kommer till såna där saker, att jag inte riktigt vågar säga ifrån när det blir för mycket. Och det vet jag att jag är! Jag har inte en enda gång bett någon om hjälp på jobbet, aldrig utnyttjat "gravidkortet". Det är faktiskt en kille på jobbet som sagt till mig att säga till ifall jag behöver hjälp. I övrigt så är det bara mina två kvinnliga arbetskollegor som faktiskt nästan förbjudit mig att lyfta vissa tunga saker.
Det ska till kvinnor att sätta sig in i andras situationer det må jag då säga :) Problemet är väl att att allt ska gå undan, och det går fortare att göra det själv än att be någon som håller på med något annat komma till undsättning. Jag vill ju inte att någon annan ska behöva göra både mina arbetsuppgifter och sina egna. Så funkar jag.
Jajja, jag ska snart bege mig iväg på jobbet. Jag räknar med en lugnare vecka i alla fall. Hoppas bara att jag kan sova ut ordentligt så jag inte är så trött.
Ha en bra dag! Kram
En dagbok är en personlig berättelse, inte medicinsk rådgivning. Vid frågor om din hälsa eller graviditet – kontakta barnmorska eller ring 1177.