Kom fram kom fram var du än är :).

Ja nu vill jag verkligen att bebien ka komma. För någon dag sedan sparkade den mig på levern tror jag det var och fy så ont det gjorde. Det gjorde mig illamående till och med. Sen den natten hade jag kramp i magen. Eller jag var jätte spänd. Trots det kunde jag sova men sov inte så bra ändå för på morgonen var jag ganska trött. I natt har jag inte känt alltför mycket. Vist är jag spänd i magen i tort sätt hela tiden men det är inte så att jag har ont eller några andra värkar. Idag får jag försöka hålla igång å kanske det sätter igång. Inte för att jag gärna vill att vår bebis ska komma imorgon (min bror fyller då och det räcker med honom) men jag vill ändå att bebisen kan komma nu. Annars kommer jag inte kunna sova natten mellan Lördag och Söndag. På Söndag morgon har vi tid halv nio upp till förlossningen om inte bebisen kommit innan de och då blir det igångsättning om min kropp och bebis är redo för det. Snälla älskade barn kom ut nu. Mamma och pappa längtar jätte mycket efter dig :D.