Kluven...
dagsigen · 2013-10-26 · 400 visningar
Känner mig helt kluven. Kan på något sätt inte glädjas åt att vara grav. Ser inte fram emot förlossningen alls och känner mig allmänt olustig i kroppen.
Har från första stund känt som om jag inte vågar glädjas åt barnet, är verkligen rädd för missfall och för att det ska vara något som är fel överhuvudtaget. Har inte haft några missfall, komplikationer eller något alls som gått fel i mina tidigare grav så jag har nu snubblat in på ett tankemönster om att det är min tur denna gång. Varför har jag aldrig haft något missfall? Är det tredje gången gillt? Har jag nu varit såhär illamående i onödan? Tänk om, tänk om, tänk om...
Mår skitdåligt och vågar faktiskt inte ta upp detta med min bm av den anledningen att jag endast är 23år och har två barn sen tidigare. Vad skulle kunna hända med dom om jag nu hamnar i ett fack där jag stämplas som oduglig mamma?!
Tvångsomhändertagande? Socialen? Usch, får panik bara jag tänker på det!! :-(
Har från första stund känt som om jag inte vågar glädjas åt barnet, är verkligen rädd för missfall och för att det ska vara något som är fel överhuvudtaget. Har inte haft några missfall, komplikationer eller något alls som gått fel i mina tidigare grav så jag har nu snubblat in på ett tankemönster om att det är min tur denna gång. Varför har jag aldrig haft något missfall? Är det tredje gången gillt? Har jag nu varit såhär illamående i onödan? Tänk om, tänk om, tänk om...
Mår skitdåligt och vågar faktiskt inte ta upp detta med min bm av den anledningen att jag endast är 23år och har två barn sen tidigare. Vad skulle kunna hända med dom om jag nu hamnar i ett fack där jag stämplas som oduglig mamma?!
Tvångsomhändertagande? Socialen? Usch, får panik bara jag tänker på det!! :-(
En dagbok är en personlig berättelse, inte medicinsk rådgivning. Vid frågor om din hälsa eller graviditet – kontakta barnmorska eller ring 1177.