Kärlek är fel ord...

...Det jag känner för mina barn är så mycket starkare än så! "Kärlek" känns ganska fjuttigt i sammanhanget. Så starka ord som jag behöver finns inte. De skulle inte gå att uttala. Jag lever liksom bakom mina barn - jag är glad genom dem om de är glada, och jag mitt hjärta blöder så fort en liten ledsen tår kryper fram ur ögonvrån på dem. Utan dem hade jag inte kunnat ta ett enda andetag, ett enda steg till! Åh, vad jag hoppas att jag lyckas förmedla till dem hur otroligt värdefulla de är, hur oändlgt älskade de är och att jag verkligen hade gjort precis vad som helst för deras lycka. Precis vad som helst! Vad tusan gjorde jag innan jag fick mins älskade ungar? Sov, åt, jobbade, umgicks med vänner... Men jag levde inte! Inte som jag gör nu! NU är mitt liv här. Det kom med mina barn ❤️ Just nu sover båda två, sött och tryggt. Visst är det skönt, men jag längtar tills de vaknar igen, så jag får vara med dem, hålla dem, busa, läsa, krama. Älskade älskade ungar. Ni är mitt ALLT. Hade jag världens alla rikedomar med inte hade er hade ingen varit fattigare än mig.