Känner mig nere när jag borde vara glad! :(

Känns som det är något fel på mig. Jag har längtat efter den dagen jag ska bli mamma och äntligen växer ett liv i mig. Men varför känner jag mig så likgiltig? Vi har berättat för min familj och killens familj men jag känner mig tom och deppig. Killen vill berätta för sina vänner men jag har sagt nej, känner mig inte alls redo att berätta för vänner, för ja just nu kan jag inte bli så där glad som jag borde och vill vara. Varför känner jag så här? Det här ska ju vara den lyckligaste perioden i mitt liv!!?? Är det oron för att något ska gå fel som gör att jag stänger av?

Det måste vara något fel på mig.. :(