\"Kan vara mycket pappaledig\"
Ullko · 2012-09-20 · 402 visningar
9.20 ringde mobilen, en annan låg ju och tryna i sängen fortfarande. Det var den älskade sambon och jag svarade som jag hade varit vaken i 3 timmar (undrar om han gick på det?) han undrade hur det var idag, och hittils kan jag inte klaga, igår var helt fantastiskt:
Kunde äta riktig mat och riktigt mycket, som jag inte kunnat på hur länge som helst. Kanske någon magisk gräns man går över när man passerat 8+0. I alla fall så skulle vi äta potatis och fiskpinnar, men potatisen blev kras, så därför gjorde jag riktigt mos och fasen vad gott det var! Jag åt massa och jag mådde inte ett dugg illa efteråt. Blev så lycklig <3 På kvällen kunde jag också dricka en kopp O'boy och en tekaka. Jag säger då det, så mycket jag åt igår har jag inte kunnat äta på två veckor utan att det kommit upp igen :D
Så vi får se hur dagen blir idag. Blev ju rätt mycket mos kvar, så ska nog ta upp riktig fisk och göra gratäng på det :) Få se om LillRexen diggar det. Nu är det bara 8 dagar kvar innan jag får se den lilla på monitorn igen och jag hoppas hoppas hoppas att allt är bra. Den mesta oron som jag haft innan har försvunnit lite, men klart man är lite smått orolig hela tiden. Men det fungererar inte heller att vara orolig hela tiden, då blir man bara dum i huvudet istället.
Vidare till rubriken. När sambon ringde och hade frågat hur det var så sade han sen "Jag kommer kunna vara mycket pappaledig sen" ... jaha tänkte ja, vad menade han? Jo tydligen så hade hans kompis ringt och berättat att han skulle bli pappa, beskedet var hela tre dagar gammalt. Då kunde ju såklart inte D låta bli, så han sade detsamma att jag var i 9 veckan och att vi skulle till mvc nästa vecka. Sen hade de tydligen larvat i telefon och kommit fram till att de kunde vara mycket papplediga tillsammans och gå på svedol tillsammans - Haha. Karlar säger jag då bara!
Men det är kul för honom om han och denna kompisen kan dela denna upplevelsen tillsammans, att de kan prata med varandra och dela med sig av varandras erfarenheter.
Dock känns det lite lustigt att det är fler kompisar än familj som vet än så länge att vi ska ha barn. Såhär ser denna ordning ut:
1. Min syster M fick veta det samma dag jag kissade på stickan bara för att jag behövde skjuts till apoteket och att jag helt enkelt inte kunde hålla mig OCH för att det är skönt att hon vet det, bara för att hon bor så nära och att vi är varandra så nära.
2. Min bästa kompis I, som också varit med och peppat hela året då vi försökt få till detta mirakel.
3. Sambons tjejkompis S, som dessutom har barn, så där ser jag en fördel för honom att ha någon erfaren att prata med.
4. Sambons kompis L, som var här senast i helgen då jag mådde så fruktansvärt illa och bara kräktes. Så tillslut tyckte jag D fick förklara honom varför jag var så associal och att jag inte "smittades" så att säga-
5. Sambons kompis A, som då ringde idag och som också ska ha barn då.
Så fyra kompisar och EN i familjen, känns som det är lite snedfördelat. Men hoppas som sagt att om 8 dagar så kan jag våga berätta det för lite mer anhöriga :)
Kunde äta riktig mat och riktigt mycket, som jag inte kunnat på hur länge som helst. Kanske någon magisk gräns man går över när man passerat 8+0. I alla fall så skulle vi äta potatis och fiskpinnar, men potatisen blev kras, så därför gjorde jag riktigt mos och fasen vad gott det var! Jag åt massa och jag mådde inte ett dugg illa efteråt. Blev så lycklig <3 På kvällen kunde jag också dricka en kopp O'boy och en tekaka. Jag säger då det, så mycket jag åt igår har jag inte kunnat äta på två veckor utan att det kommit upp igen :D
Så vi får se hur dagen blir idag. Blev ju rätt mycket mos kvar, så ska nog ta upp riktig fisk och göra gratäng på det :) Få se om LillRexen diggar det. Nu är det bara 8 dagar kvar innan jag får se den lilla på monitorn igen och jag hoppas hoppas hoppas att allt är bra. Den mesta oron som jag haft innan har försvunnit lite, men klart man är lite smått orolig hela tiden. Men det fungererar inte heller att vara orolig hela tiden, då blir man bara dum i huvudet istället.
Vidare till rubriken. När sambon ringde och hade frågat hur det var så sade han sen "Jag kommer kunna vara mycket pappaledig sen" ... jaha tänkte ja, vad menade han? Jo tydligen så hade hans kompis ringt och berättat att han skulle bli pappa, beskedet var hela tre dagar gammalt. Då kunde ju såklart inte D låta bli, så han sade detsamma att jag var i 9 veckan och att vi skulle till mvc nästa vecka. Sen hade de tydligen larvat i telefon och kommit fram till att de kunde vara mycket papplediga tillsammans och gå på svedol tillsammans - Haha. Karlar säger jag då bara!
Men det är kul för honom om han och denna kompisen kan dela denna upplevelsen tillsammans, att de kan prata med varandra och dela med sig av varandras erfarenheter.
Dock känns det lite lustigt att det är fler kompisar än familj som vet än så länge att vi ska ha barn. Såhär ser denna ordning ut:
1. Min syster M fick veta det samma dag jag kissade på stickan bara för att jag behövde skjuts till apoteket och att jag helt enkelt inte kunde hålla mig OCH för att det är skönt att hon vet det, bara för att hon bor så nära och att vi är varandra så nära.
2. Min bästa kompis I, som också varit med och peppat hela året då vi försökt få till detta mirakel.
3. Sambons tjejkompis S, som dessutom har barn, så där ser jag en fördel för honom att ha någon erfaren att prata med.
4. Sambons kompis L, som var här senast i helgen då jag mådde så fruktansvärt illa och bara kräktes. Så tillslut tyckte jag D fick förklara honom varför jag var så associal och att jag inte "smittades" så att säga-
5. Sambons kompis A, som då ringde idag och som också ska ha barn då.
Så fyra kompisar och EN i familjen, känns som det är lite snedfördelat. Men hoppas som sagt att om 8 dagar så kan jag våga berätta det för lite mer anhöriga :)
En dagbok är en personlig berättelse, inte medicinsk rådgivning. Vid frågor om din hälsa eller graviditet – kontakta barnmorska eller ring 1177.