Kämpar på

Denna vecka som jag hade tänkt att jag och tösen skulle ha kommit tillbaka till våra egna rutiner medan sambon började jobba igen efter vinterledigheten blev ju inte som jag tänkt.

Det är jobbigt att knappt få se tösen alls på dagarna. Tösen grät hela vägen när jag körde sambon till jobbet(ca 20km) och sedan hela vägen till min syrras(ca 40km), hela tiden jag jobbade, i måndags var det runt 5 timmar och igår var det som tur bara 30minuter.

Idag kommer som tur sambons bror hit och sköter tills deras mamma slutar jobbet och kommer och tar över så då kommer det gå bra. Tösen får vara hemma och jag behöver inte stressa och vara ledsen över att veta att tösen gråter.

I måndags fick även vår hund ett nytt hem(igen). Som tur har hon ju bara flyttat till ännu ett känt ställe, sambons familj tog över. Mina föräldrar har ju fått mera jobb, pappa har bytt jobb så ibland jobbar han 7 dagar/vecka och ibland jobbar han 12 timmar/dag, mamma har fullt upp med jobb, träning och att hjälpa min mormor och morfar.

Mammas och pappas hund har letat efter vår hund, hon var riktigt ledsen först, något som chockade mamma för hon brukar vara så irriterad på vår hund. Mammas och pappas hund är ju gammal, hon fyller 12 och min och sambons hund är inte ens ett.

Meeeen, hunden vår har det bra. Tydligen fick vi henne faktiskt rumsren tillsist, wiie! Inga olyckor har skett ännu, hon minns allt vi lärt henne och ja, allt är bra med henne. Hon har skavt bort päls från hals och nacke, hon var ju ute vid mina föräldrars och vägrade att vara i en hage så hon var fast i band när ingen var hemma. Hon stod ju mest på bakbenen så då skavdes ju pälsen bort. Nu får halsen och nacken vila och få tillbaka pälsen. Det är sele som gäller nu tills pälsen är tillbaka.

Skönt är det iaf att veta att hon minns allt vi(jag) lärt henne fast hon inte varit inne hela tiden på 7 månader. Och fast hon inte haft tid att lyssna på någon för att hon haft så fullt upp med att leka med mammas och pappas hund.

Hon är ännu en riktig famnhund, när jag kramade henne när hon hoppade på mig så lyfte hon upp bakbenen och njöt av att vara i famnen. Hon börjar nog snart bli för stor för att bli buren, hehe. Tung är hon ju inte men hon har ju Siberian Huskey kropp, lååååånga ben, liten och kort kropp. Pälsen är av samma sort som Labrador så hon ser väldigt speciell ut. Öronen är samma form som Huskey men hänger som på Labrador, huvudet är nog mest Labrador. Ja, hon är gullig men ser väldigt kul ut ;)