Jag bubblar inombords!!
baby87 · 2012-12-16 · 505 visningar
Idag fick jag tyvärr ingen sovmorgon heller, min "SNÄLLA" sambo tog sig friheten att bestämma den lilla detaljen helt på egen hand *Thanks A LOT!!*
Alltså jag vet inte hur jag ska hantera denna person, tror alltid att " nu förstår vi varandra! " men då inträffar ännu en sak som jag inte kan smälta och förstå...
Hon älskar barn, vill ha egna men inte träffat någon vettig karl än, är 30+ och känner väl klockan ticka samtidigt som tiden riner iväg, avgudar därför våra två barn enormt mkt :)
Jätte kul att hon och lillan kmr så bra överrens och har så kul ihop när hon sover där!
Men sen beter hon sig väldigt mysko ibland...
Säger att hon älskar våra barn lika mkt som oss, att eftersom hon inte har egna barn betyder våra barn nått extra för henne, att " dom är ju lite mina också, och det måste få vara så " är väl två av saker hon sagt som jag inte riktigt kan smälta och framförallt, acceptera!
Hon menar absolut väl och så MEN jag blir fruktansvärt irriterad och ledsen när hon säger såna saker till mig, BARNENS MAMMA, som burit dom i 9 månader och fött dom, det är ju mina, enbart mina oavsett och det vet jag ju själv, borde inte blir arg/ledsen/ta åt mig men jag kan inte rå för det!!
Jag delar inte mina barn med någon förrutom deras pappa!
Hon tar även för sig enormt, säger jag nej åt min dotter, som är trotsig till tusen och behöver regler, springer hon direkt til denna person och hon " skyddar" henne, låter göra det jag sagt nej till och det är i mina ögon så respektlöst :(
Måste helt enkelt oftast ge mig i sånna lägen för hon är väldigt envis och gör som hon tycker oavstt om jag el barnens pappa säger nått annat....
Detta gör ju att jag knappt orkar umgås med henne för att hon inte visar någon respekt allt för mig som barnens enda mamma!! :(
Hur hade ni gjort?
Vi tillhör samma familj och jag vet att hon skulle bli tokarg el ledsen, hon är sån som person, kritik går verkligen inte för sig, inte mot henne....
Jag mår skit och ser inte fran emot kommande högtider då vi ska spendera flera timnar tillsammans och jag känner mig som världens sämsta mamma tack vare henne!
Alltså jag vet inte hur jag ska hantera denna person, tror alltid att " nu förstår vi varandra! " men då inträffar ännu en sak som jag inte kan smälta och förstå...
Hon älskar barn, vill ha egna men inte träffat någon vettig karl än, är 30+ och känner väl klockan ticka samtidigt som tiden riner iväg, avgudar därför våra två barn enormt mkt :)
Jätte kul att hon och lillan kmr så bra överrens och har så kul ihop när hon sover där!
Men sen beter hon sig väldigt mysko ibland...
Säger att hon älskar våra barn lika mkt som oss, att eftersom hon inte har egna barn betyder våra barn nått extra för henne, att " dom är ju lite mina också, och det måste få vara så " är väl två av saker hon sagt som jag inte riktigt kan smälta och framförallt, acceptera!
Hon menar absolut väl och så MEN jag blir fruktansvärt irriterad och ledsen när hon säger såna saker till mig, BARNENS MAMMA, som burit dom i 9 månader och fött dom, det är ju mina, enbart mina oavsett och det vet jag ju själv, borde inte blir arg/ledsen/ta åt mig men jag kan inte rå för det!!
Jag delar inte mina barn med någon förrutom deras pappa!
Hon tar även för sig enormt, säger jag nej åt min dotter, som är trotsig till tusen och behöver regler, springer hon direkt til denna person och hon " skyddar" henne, låter göra det jag sagt nej till och det är i mina ögon så respektlöst :(
Måste helt enkelt oftast ge mig i sånna lägen för hon är väldigt envis och gör som hon tycker oavstt om jag el barnens pappa säger nått annat....
Detta gör ju att jag knappt orkar umgås med henne för att hon inte visar någon respekt allt för mig som barnens enda mamma!! :(
Hur hade ni gjort?
Vi tillhör samma familj och jag vet att hon skulle bli tokarg el ledsen, hon är sån som person, kritik går verkligen inte för sig, inte mot henne....
Jag mår skit och ser inte fran emot kommande högtider då vi ska spendera flera timnar tillsammans och jag känner mig som världens sämsta mamma tack vare henne!
En dagbok är en personlig berättelse, inte medicinsk rådgivning. Vid frågor om din hälsa eller graviditet – kontakta barnmorska eller ring 1177.