Jag blir så arg och ledsen...
Mia95 · 2013-03-06 · 418 visningar
Det är inte konstigt att man blir deprimerad i det här samhället som vi lever i. Ibland verkar det som att vissa lever för att behandla andra människor så dåligt det går och som ung ensamstående mamma får man dubbelt av det...
Jag är så trött på att dagligen få kommentarer om mitt liv. Några exempel på saker jag hör dagligen är:
- Ja det är så synd att du som är ung inte kommer kunna ge ditt barn vad det behöver.
- Att du inte kunde ta ditt förnuft till fånga och lappa ihop ditt förhållande när du hade chansen men vad hade vi väntat oss, ni är ju så unga.
- Det är hemskt att ett barn ska behöva bli uppfostrat av ett barn, kan du ens något om hur barn fungerar?
- Ve och skam att flickebarnet ska behöva växa upp utan en far.
Jag kan fortsätta i evigheter men jag vet bara aldrig vad jag ska svara. Vissa saker kan jag ju liksom inte bara vräka ur mig.
Ja jag är ung, fyller 18 i maj, pappan till min dotter fyller 20. Vi gick isär i december, jag blev utsparkad för att jag spenderade för mycket tid hos min bästa vän men sanningen är att jag mådde dåligt av att vara hemma. Han behandlade mig dåligt, slog mig och mycket annat men detaljer vill jag inte gå in på. Jag kommer kunna ge min dotter vad hon behöver, jag tar hand om en lägenhet (städar, diskar, lagar mat, tvättar och allt som hör till) jag tar hand om mitt barn, jag studerar på heltid och jobbar extra helger och vissa kvällar, rent ut sagt sliter jag arslet av mig. Hennes pappa har henne några dagar i veckan, oftast dom kvällar jag jobbar eller när jag är i skolan så utan far det är hon inte. Dessutom känner jag min dotter, jag vet vad hon gillar och inte gillar, jag vet vad hon vill och ingen skulle kunna ta bättre hand om henne än vad jag gör... Ingen och jag menar INGEN ska komma här och säga att jag inte gör ett bra jobb, att jag borde "ta mitt förnuft till fånga" och flytta tillbaka till en kille som misshandlar mig, att jag inte kan ta hand om mitt barn och att jag inte kämpar.
Varför finns ens dessa människor?! Blir bara så otroligt arg och ledsen...
Jag är så trött på att dagligen få kommentarer om mitt liv. Några exempel på saker jag hör dagligen är:
- Ja det är så synd att du som är ung inte kommer kunna ge ditt barn vad det behöver.
- Att du inte kunde ta ditt förnuft till fånga och lappa ihop ditt förhållande när du hade chansen men vad hade vi väntat oss, ni är ju så unga.
- Det är hemskt att ett barn ska behöva bli uppfostrat av ett barn, kan du ens något om hur barn fungerar?
- Ve och skam att flickebarnet ska behöva växa upp utan en far.
Jag kan fortsätta i evigheter men jag vet bara aldrig vad jag ska svara. Vissa saker kan jag ju liksom inte bara vräka ur mig.
Ja jag är ung, fyller 18 i maj, pappan till min dotter fyller 20. Vi gick isär i december, jag blev utsparkad för att jag spenderade för mycket tid hos min bästa vän men sanningen är att jag mådde dåligt av att vara hemma. Han behandlade mig dåligt, slog mig och mycket annat men detaljer vill jag inte gå in på. Jag kommer kunna ge min dotter vad hon behöver, jag tar hand om en lägenhet (städar, diskar, lagar mat, tvättar och allt som hör till) jag tar hand om mitt barn, jag studerar på heltid och jobbar extra helger och vissa kvällar, rent ut sagt sliter jag arslet av mig. Hennes pappa har henne några dagar i veckan, oftast dom kvällar jag jobbar eller när jag är i skolan så utan far det är hon inte. Dessutom känner jag min dotter, jag vet vad hon gillar och inte gillar, jag vet vad hon vill och ingen skulle kunna ta bättre hand om henne än vad jag gör... Ingen och jag menar INGEN ska komma här och säga att jag inte gör ett bra jobb, att jag borde "ta mitt förnuft till fånga" och flytta tillbaka till en kille som misshandlar mig, att jag inte kan ta hand om mitt barn och att jag inte kämpar.
Varför finns ens dessa människor?! Blir bara så otroligt arg och ledsen...
En dagbok är en personlig berättelse, inte medicinsk rådgivning. Vid frågor om din hälsa eller graviditet – kontakta barnmorska eller ring 1177.