Ilska!!!

Blir så otroligt trött på allt som sker i min omgivning.... Vill helst bara ta mitt och flytta så långt ifrån alla det bara går!!! Dock vet jag att hormonerna gör mig crazy!!! Fast har ju alltid känt känslan att jag inte hör hemma här och borde flytta... Men med en bäbis på väg känns det absolut inte rätt att göra det nu... Varken jag eller min man har barn sedan tidigare och att vara helt ensam i en ny stad känns lite för skrämmande... Men jag orkar inte med människorna här hemma heller... Låsa in sig och inte gå ut ? Sluta svara i telefonen och bara få varaifred?

Hade jag inte haft ett jobb att sköta så hade jag inte tvekat till det.... Muskat jag bara stå ut trots att folk beter sig som idioter?!? Vill gråta men endå ta fram basebollsträt å dunka i huvudet på dem... Hårt!!!!!! Blir så matt på att folk inte förstår hur jobbit det faktisk är för mig just nu.... Jag är så jäkla mör och smärtan får mig att vilja gå under..... Huvudvärk sedan i onsdags, även nerver som ligger i kläm... Hela nacke, skuldra och ända ner i fingertopparna på höger sida är drabbade... Foglossningen känns som tusen glasbitar som Penetreras.... Svanskotan gör ont! Ungefär som om jag slagit i det vilke jag inte gjort....och bäbis sparkar på massa nerver i magen och bufflar omkring så smärtan börjar bli olidlig... Kan knappt ta mig upp ur sängen längre... Och värre ska de visst bli!?! Men att humöret är snedvridet är väl inte så konstigt.... Nerver i kläm är nog de värsta... Min arm domnar bort och det gör ont som fan! Och jag blir så jäkla arg när jag har ont!!!!!

Nej nu ska jag slå sönder något bara för att.... Och ikväll väntas jobb!!! Tjong!!!