Idag.

Igår blev det rätt jobbigt för mig och jag jobbade verkligen på att inte låta tårarna rinna under kräftskivan. David, min sambo var i Falkenberg och jag i Borås. Men han åkte ändå hela vägen till mig igår kväll och det fick mig att må mycket bättre. Det känns verkligen rätt med honom.

Idag har jag inga färgade flytningar och det är skönt. Men med ett MA i bagaget så kan jag ändå inte slappna av och känner att det förmodligen inte är någon idé mer att glädjas åt denna graviditeten.

Känns inte som att jag har några direkta symptom heller förutom ömma bröst. Men det hade jag under mitt MA också. Är medveten om att detta är ett otroligt negativt inlägg, men jag ställer mer gärna in mig på det värsta och för ett positivt besked än tvärtom.