Hur kan man ens säga så?

Jag har ofta tänkt på om jag ska dela med mig detta till er. Kanske finns det någon annan som känner igen sig i detta. Här kommer det.

Så här ligger det till. Jag för en tid sen fick beskedet att jag var gravid. Helt underbart! Ett barn ligger och gror inom mig. pappan till barnet blev såklart helt överlycklig och sa att detta skulle vi klara tillsammans! Jag valde att tro på hans ord. jag vet vad jag kände för denna situation och jag visste vad han ville genom att jag litade på hans ord.

Tiden gick och det blev inte som vi hade tänkt oss. Jag sprudlar av glädje och lycka varje dag. Trots att pappan till barnet började strula och fick för sig ett och annat. Jag kan tala om att vi gick skilda vägar efter detta. Jag gjorde slut med han för han menade att jag hade varit otrogen och att barnet i var hans! Detta gjorde mig så klart sårad och arg. Hur kan man säga så till någon som man vill dela sitt liv med? så många gånger han har sagt det till mig. Hur som helst. Dagarna gick. Han började hota mig att han inte skulle skriva papper om att han är far till barnet och ge mig underhåll var inte på tal om det heller. och barnet är inte hos mig än. SÅ jag sa till han på skarpen att inte hålla på som han gör. och att det skulle fixa sig med papper och underhåll. Fast då började han tjafsa ännu mer!

Efter ett tag hörde jag ingeting från han, tack och lov. jag vill inte genomgå gradiviteten i bråk utan att kunna njuta av den. Tills förra veckan då jag fick ett mail av han där det stod: Barnet är mitt livs största misstag. Det var du som pressade mig till detta. Vill du att jag ska komma och säga detta öga mot öga? Jag finner inga ord till detta! Hur kan man återigen kläcka ur sig sånna här saker? Det är ju hans barn han pratar om.

Jag har varit deppig för barnets skull. sörjt för mitt barns skull. Varför ska han/hon få en pappa som var med på detta från början men nu inte vill ha han/hon. det gör ont inom mig när jag tänker på detta!! Jag är lycklig idag. Barnet sparkar mig titt som tätt och mitt hjärta slår volter. Jag har insett att jag får genomgå detta själv nu. Fast med stöd från min mamma samt mina systrar. Min far finns med i bilden på min sida också så det känns skönt!!