Hunden.

Jag har en rätt så stor hund som bara är 1 år älskar verkligen honom men han är ju så livlig och de är ju inte konstigt då han bara är unghund och har hur mycket energi som helst.. Han älskar människor och andra hundar och så fort vi träffar någon på promenaden så vill han gärna fram och hälsa, jag har alltid kunnat hålla emot honom innan och dra till ifall han drar för mycke lr något liknande men nu i vecka 32 orkar jag inte längre har inte dom krafterna som krävs för att ensam gå ut med honom på långpromenad, min sambo jobbar väldigt olika tider varje dag, och de är inte alltid han heller orkar gå ut men honom men nu är han ju tvungen å när han är tvungen blir han sur och grinig..

Blää vet inte alls hur jag ska göra med min lilla(stora) älskling, vet inte om jag klarar av att vara utan honom men samtidigt känns det som om det vore bäst ifall mina föräldrar kunde ta honom ett tag, både för hunden och mig, usch usch usch