Hopplöst

38+3, inte långt kvar nu, men allt känns hopplöst! Kanske är överdrivet, men de senaste dagarna har jag varit så trött och känt med helt nere. Samlat på mig en hel del vätska sista veckorna. I morse tog jag en dusch och skulle fixa iordning mig. Kollar mig i spegeln och tänker "fyy fan va ful och tjock jag är!!" Tror ändå att smink och hårfix ska rädda det så jag sätter igång. När jag är klar får jag nästan panik. Börjar grina och tvättar bort all smink och sköljer ur håret. Har nog aldrig känt mig såhär ful någonsin. Funderar starkt på att plocka ner alla speglar här hemma. Blir så sjukt nere när jag ser mig själv. Har varit tjock förut och jag trivs verkligen inte i det. Det är så jobbigt när man inte kan göra något åt det. Vill ju inte att bebben tar skada, så det är väl bara att hålla ut! Längtar ialf tills man kan börja träna ordentligt igen, men nu känns det bara jobbigt.

Får träffa lillsyrran idag ialf :) inte träffat henne sen sista april, då hon drog till tyskland för praktik! SAKNAT