hjärtsnurp!

Vaknade inatt av att Simon låg och kippade efter andan i en jättespya. Det var det hemskaste ljudet jag nånsin hört. Upp med ungen som är helt nerspydd, som tur är börjar han andas av sig själv. Ner på skötbordet och tar av pyjamasen och torkar rent, då spyr han igen. Låter så obehagligt och han blir som en liten ostkrok när han hulkar. Upp till vår säng för hans är helt blöt ända ner till madrassen. Han spyr igen, ner igen och ny pyjamas och försöker få i honom lite vatten som han spydde upp igen. Fick tillslut honom att somna, inte för att jag sov något sen...Usch stackars lilla Simon inte lätt att få sin första magsjuka när han bara är sex månader.