Helvetesångest

Jag bara gråter och gråter, och för vissa kanske det är töntigt - men de som tycker det har säkerligen aldrig haft ett djur. Ikväll ska min älskade katt avlivas. Tog beslutet för några timmar sedan och även om jag vet att det är rätt känns det så jävla hemskt. Det är verkligen som att skicka en vän in i döden. Det är så fruktansvärt orättvist, hon är sex år och borde leva minst lika länge till, men det är oschysst mot henne när hon mår som hon mår. Hon har ätit kortison i fyra år och doserna blir högre och högre, inget hjälper. Hon kliar sönder sig hela tiden, de senaste tre månaderna har hon knappt varit utan tratten över huvudet... ÅÅÅÅH FAN TA ALLTING. Helvete helvete helvete. Vet inte om jag är lättad över att det fanns en tid redan ikväll eller inte, helst vill jag bara ha kvar henne och krama henne och klappa henne och inte alls skicka iväg henne till en veterinär med spruta i handen. Fina lilla Annie, jag kommer sakna dig så mycket. FAN.