Han kom på bf dagen!
aahvj · 2010-08-08 · 486 visningar
Man ska aldrig säga aldrig.. Trodde aldrig att han skulle pricka in "rätt" dag att komma på, eftersom jag hade inga känningar alls.
Men vaknade vid 9 på morgonen den 1 augusti av att en värk. Gjorde inte så himla ont, men de kändes ju lite iaf. Så la mig och tittade på tv och halv sov, för jag trodde jag skulle få gå runt och ha små värkar i flera dagar jag minsann. Men så fel man kan ha, började göra mer ont efter någon timme. Hittade ingen vetekudde som jag kunde värma så tog handdukar som jag la i varmt vatten och hade på magen. De hjälpte ett tag. Så ringde in till förlossningen och pratade med en sköterska, hon sa att jag skulle ta ett bad/dusch och alvedon. Men jag började fixa lite med grejer som skulle med osv. Så när det började göra sjukt ont så la jag mig ner i soffan och försökte andas genom värkarna, men kunde verkligen inte de. Blev yr och svimfärdig, svettades som en galning. Kände att det började trycka på neråt, trodde först bara att jag va nödig så försökte gå på toa men kunde inte. Så la mig i sängen sen och började då klocka värkarna de kan med ca 2 minuters mellanrum och höll i sig 1 minut. Fortsatte trycka på neråt som fan, så mamma ringde in till förlossningen och de sa åt oss att åka in. Men kunde verkligen inte få mig ur sängen, kämpande med att andas genom värkarna och försökte hålla emot vilket inte va det lättaste. Så det fick bli ambulans in, och de va efter 3 tiden nångång. I ambulansen försökte hon få mig att testa lustgasen men mådde bara konstigt utav den, så de va inget för mig. Väl inne så fick jag ett rum på en gång, va öppen 10 cm. 16.10 tog dom hål på hinnorna(stod i förlossningspappret annars hade jag aldrig kommit ihåg de). Lite efter de kom älskling in, hann fick åka med pappa in för han hann inte hem innan ambulansen kom.
16.41 är våran älskade lillprins född 3365 g och 53 cm lång!
Hemma under värkarna sa jag att jag skulle ha all världens smärtlindring och folk som födde naturligt måste vara dumma i huvudet. Men inte hade jag någon, och det gick galant. Tänk vilka kroppar vi kvinnor har egentligen!!
Men vaknade vid 9 på morgonen den 1 augusti av att en värk. Gjorde inte så himla ont, men de kändes ju lite iaf. Så la mig och tittade på tv och halv sov, för jag trodde jag skulle få gå runt och ha små värkar i flera dagar jag minsann. Men så fel man kan ha, började göra mer ont efter någon timme. Hittade ingen vetekudde som jag kunde värma så tog handdukar som jag la i varmt vatten och hade på magen. De hjälpte ett tag. Så ringde in till förlossningen och pratade med en sköterska, hon sa att jag skulle ta ett bad/dusch och alvedon. Men jag började fixa lite med grejer som skulle med osv. Så när det började göra sjukt ont så la jag mig ner i soffan och försökte andas genom värkarna, men kunde verkligen inte de. Blev yr och svimfärdig, svettades som en galning. Kände att det började trycka på neråt, trodde först bara att jag va nödig så försökte gå på toa men kunde inte. Så la mig i sängen sen och började då klocka värkarna de kan med ca 2 minuters mellanrum och höll i sig 1 minut. Fortsatte trycka på neråt som fan, så mamma ringde in till förlossningen och de sa åt oss att åka in. Men kunde verkligen inte få mig ur sängen, kämpande med att andas genom värkarna och försökte hålla emot vilket inte va det lättaste. Så det fick bli ambulans in, och de va efter 3 tiden nångång. I ambulansen försökte hon få mig att testa lustgasen men mådde bara konstigt utav den, så de va inget för mig. Väl inne så fick jag ett rum på en gång, va öppen 10 cm. 16.10 tog dom hål på hinnorna(stod i förlossningspappret annars hade jag aldrig kommit ihåg de). Lite efter de kom älskling in, hann fick åka med pappa in för han hann inte hem innan ambulansen kom.
16.41 är våran älskade lillprins född 3365 g och 53 cm lång!
Hemma under värkarna sa jag att jag skulle ha all världens smärtlindring och folk som födde naturligt måste vara dumma i huvudet. Men inte hade jag någon, och det gick galant. Tänk vilka kroppar vi kvinnor har egentligen!!
En dagbok är en personlig berättelse, inte medicinsk rådgivning. Vid frågor om din hälsa eller graviditet – kontakta barnmorska eller ring 1177.