Gravid..

Js, jag fick två starka streck på Stickan igår kväll så fort kissat nuddade.. Alltså ingen tvekan. Blev duktigt chockad. Ringde min mamma och tok böla. Sa bara jag viiill inte. Hennes svar blev "du behöver inte".. Hon sa de jag tänker.. Måste tänka på millie hon är ju bara så liten. Och jag måste tänka på oss. Klarar vi det? Ett och ett halvt år emellan.. Skulle vi välja de här så kommer jG vilja flytta tillbaka till Skåne! 100 mil tillbaka men så får det vara.. K måste fixa jobb där nere igen då. För min mamma kommer jag behöva.

Mycket att fundera på.. Mamma sa ni klarar vilket ni än gör. Och de gör vi väll. Läste igår att man ångrar aldrig de barn man får bara de man aldrig fick. Men är det rätt? Mot millie, oss?
Har en jobbig period framför mig!