Gråt- och tuttfasen (5+6)

Vecka 5-7 kallar jag hittills gråt-och tuttfasen. Det är nämligen mycket fokus på just dessa två för tillfället. Gråtet är inget negativt, det är sentimentala, lyckotårar. Jag blir bara väldigt lycklig och berörd av saker och ting. Jag hörde enya på radion häromdagen när jag satt i bilen på vägen till jobbet. Jag blev alldeles rörd, jag som aldrig ens gillat enya. Men det var en fin, solig morgon. Allt verkade så magiskt. Så jag grät lite... Jag är ju också lite extra kär i min snygga, omtänksamma, underbara hunk. Kan inte tänka mig en bättre pappa än honom.

Det här med tuttarna, jag tvingade med mig en god vän som gått igenom allt detta med att föda barn. Vi gick till Twilfit, jag stod inte ut med dessa hårda, styva monsterbröst. Ny bh var prio ett. In på Twilfit, högljutt fram till expediten; Jag är graviiiid, jag behöver en ny bh. Hon visste precis vad jag menade. Dyrt blev det, men åh vilken skillnad det blev.

Ser nu fram emot nästa fas, graviditeten verkar vara full av överaskningar.

Hur går det för er? Några fler som är i denna fas? :)