Ganska läskig dröm..
Humla83 · 2009-10-06 · 433 visningar
Usch igår natt drömde jag en inte alltför rolig dröm.. Som vanligt i mina drömmar (och i verkligheten) ville jag veta om det lilla livet verkligen lever. Drömde att jag träffade en doktor som jag fick låna ett stetoskop av för att lyssna på barnets hjärta. Jag lyckades inte hitta det men doktorn hjälpte mig så jag och min sambo fick lyssna.
Sedan ville jag hitta hjärtat själv så jag låg hemma i soffan och tillslut hittade jag hjärtat och precis när jag gjorde det kände jag hur det rörde sig i magen! Och jag ropade på min sambo så han fick se, för det syntes även på magen. Men då hände det äckliga; bebisen "vände" sig "på mage" och överkroppen liksom stack upp ur min mage. Alltså man såg fostrets ryggtavla och bakhuvud genom min mage som helt plötsligt var ganska genomskilnig.. Den buktade upp ur min mage och jag blev förskräckt!
Doktorn var tydligen bara ett stenkast därifrån så jag sprang dit och ställde mig på alla fyra för att bebisen skulle få vätska runt sig. I drömmen tyckte jag det såg så torrt ut när den stack upp en bit. Men doktorns tjej (som också var där) sa att hon hade haft likadant när hon var gravid så jag skulle inte oroa mig.. Men jag stod på alla fyra tills jag märkte att magen började bli normal igen. Då blev jag lättad och gick tillbaka till min soffa.
Men där hände det igen! Fast då hade bebis vuxit lite och denna gången stack den upp så mycket så den nästan ramlade ur magen! Och tillslut gjorde den det också! Min hud blev så genomskilnig och skör att bebis "ploppade" ut! Min sambo började ta bort en slags genomskilnig "säck" som var runt bebisens huvud och massa slem men jag skrev till honom att sluta och att vi skulle springa till doktorn så han kunde lägga tillbaka bebisen i magen. När vi kom till doktorn och han såg våran bebis i famnen på min sambo och mig som var helt förstörd så suckade han bara och kramade om mig. Han sa att han inte kunde göra något för bebisen och att den inte kommer klara sig.
Jag kommner ihåg att jag grät och grät och grät och kunde inte fatta att min bebis bara ploppade ut sådär.. Kommer också ihåg att jag tänkte "fan, det som är så många på jobbet som vet om att jag är gravid nu" och att jag skulle bli tvungen att gå igenom den första tiden som gravid IGEN..
Usch det var en riktig mardröm! Den kändes så verklig också, men det brukar ju drömmar göra.. när jag vaknade inatt så var jag lite chockad och kände på min mage. Jag hoppas verkligen min lilla bebis mår bra där inne.. Drömmer säkert så för att jag är så orolig att det ska hända något.. ibland får jag för mig att bebisen kanske inte lever och att dom kommer se ett dött stilla foster på ultraljudet 21 oktober.. Att jag haft ett MA innan har väl satt sina spår.. men försöker tänka på att denna gången har jag fått se en levande bebis i v 11+3 och inte haft blödningar.. plus att jag har mått dåligt av graviditetshormoner. Magen har vuxit och brösten är fortfarande ömma.. Allt måste vara ok.. annars blir jag ledsen i ögat..
Sedan ville jag hitta hjärtat själv så jag låg hemma i soffan och tillslut hittade jag hjärtat och precis när jag gjorde det kände jag hur det rörde sig i magen! Och jag ropade på min sambo så han fick se, för det syntes även på magen. Men då hände det äckliga; bebisen "vände" sig "på mage" och överkroppen liksom stack upp ur min mage. Alltså man såg fostrets ryggtavla och bakhuvud genom min mage som helt plötsligt var ganska genomskilnig.. Den buktade upp ur min mage och jag blev förskräckt!
Doktorn var tydligen bara ett stenkast därifrån så jag sprang dit och ställde mig på alla fyra för att bebisen skulle få vätska runt sig. I drömmen tyckte jag det såg så torrt ut när den stack upp en bit. Men doktorns tjej (som också var där) sa att hon hade haft likadant när hon var gravid så jag skulle inte oroa mig.. Men jag stod på alla fyra tills jag märkte att magen började bli normal igen. Då blev jag lättad och gick tillbaka till min soffa.
Men där hände det igen! Fast då hade bebis vuxit lite och denna gången stack den upp så mycket så den nästan ramlade ur magen! Och tillslut gjorde den det också! Min hud blev så genomskilnig och skör att bebis "ploppade" ut! Min sambo började ta bort en slags genomskilnig "säck" som var runt bebisens huvud och massa slem men jag skrev till honom att sluta och att vi skulle springa till doktorn så han kunde lägga tillbaka bebisen i magen. När vi kom till doktorn och han såg våran bebis i famnen på min sambo och mig som var helt förstörd så suckade han bara och kramade om mig. Han sa att han inte kunde göra något för bebisen och att den inte kommer klara sig.
Jag kommner ihåg att jag grät och grät och grät och kunde inte fatta att min bebis bara ploppade ut sådär.. Kommer också ihåg att jag tänkte "fan, det som är så många på jobbet som vet om att jag är gravid nu" och att jag skulle bli tvungen att gå igenom den första tiden som gravid IGEN..
Usch det var en riktig mardröm! Den kändes så verklig också, men det brukar ju drömmar göra.. när jag vaknade inatt så var jag lite chockad och kände på min mage. Jag hoppas verkligen min lilla bebis mår bra där inne.. Drömmer säkert så för att jag är så orolig att det ska hända något.. ibland får jag för mig att bebisen kanske inte lever och att dom kommer se ett dött stilla foster på ultraljudet 21 oktober.. Att jag haft ett MA innan har väl satt sina spår.. men försöker tänka på att denna gången har jag fått se en levande bebis i v 11+3 och inte haft blödningar.. plus att jag har mått dåligt av graviditetshormoner. Magen har vuxit och brösten är fortfarande ömma.. Allt måste vara ok.. annars blir jag ledsen i ögat..
En dagbok är en personlig berättelse, inte medicinsk rådgivning. Vid frågor om din hälsa eller graviditet – kontakta barnmorska eller ring 1177.