Fysisk bekräftelse

Gubben och jag bråkade igår.

Han är världens snällaste och goaste men har lite problem med att kramas och sånt. Inte att han inte vill, men han göra det bara inte. Det är som om han glömmer bort det och jag vill ju inte hålla på och tjata.

Igår hade jag lite panik över förlossningen, är beräknad till nu på onsdag.

Jag sa att jag vill att han håller mig i handen och stödjer mig genom att "klappa" på mig. Han svarade snäsigt JAAA.... Han tyckte att jag skulle sluta tjata, eftersom jag sagt det innan.

Hormonstinn som jag är började jag gråta.

Jag behöver känna hans stöd och han tycker att jag är jobbig som tjatar om fysisk kontakt.

Jag vet att jag har hormoner som far runt som jag inte kan kontrollera men jag behöver hans stöd nu.

Kanske är han också nervös över vad som händer och vad som kommer att hända.

Idag var han jättegullig när han kom hem från jobbet, kramade mig och sa förlåt, mitt hjärta...