Frustration

Just nu sitter jag här och lyssnar på när Alex smågnäller i sin lekhörna. Min nya strategi är att försöka stå ut lite längre och faktiskt låta honom bli lite frustrerad ibland - det är ju så man lär sig, hur ska han utvecklas om jag kommer springande vid minsta lilla pip? Har gjort såhär i några dagar nu och det har redan gett resultat, min lille latmask kan nu putta sig bakåt på rumpan :P Gå med gåvagn kan han också, men det får han inte göra ensam eftersom det fortfarande är sisådär med kroppskontrollen, haha.

Vet inte vad jag ska göra idag riktigt, det är påsklov i kommunen så jag tror att öppna förskolan är stängd. Där är vi i stort sett varje dag annars, att bara vara hemma och endast få se mammas ansikte på en hel dag är pest tycker Alex... och det förstår jag. Blir nog skönt för honom på ett sätt att börja på dagis snart.