fortfarande svårt att förstå...

Undrar om jag någonsin kommer förstå vad som har hänt!? Jag här accepterat att jag ej kommer få någon bäbis i januari och det känns ändå okej, även fast det är jobbigt. Men det jag ej förstår är hur det har blivit som det är. Min kropp är gravid men magen är tom, det finns inte ens ett dött foster där. Bara en fem centimeter stor fostersäck...

Sambon och några andra har sagt till mig att jag borde vara "glad" över att det är tomt där inne, för då är det iaf ingen som har dött...?! Visst ligger det något i det de säger. Men jag kan ändå inte ta det till mig. För mig är läget oförändrat. Fösta är jag gravid och sen är jag inte gravid. Nu måste jag genomgå den där jobbiga processen med att få ut alla spår graviditeten. Som i mitt fall blir en skrapning. Precis samma skulle sak skulle skett om det låg ett dött foster där inne?! Så varför ska jag vara glad över att det är tomt i magen? Det är ju som att välja mellan pest eller kolera! I mina ögon är allt lika jobbigt....

Ingen ting blir bättre av att min just nu hatade sambo lägger handen på min mage och säger att den är "jätte god". Just nu får jag tårar i ögonen varenda gång jag ser min kropp i spegel just för att jag blir påmind om vad jag trodde fanns i magen! Men den är ju fortfarande tom!!!!

Förlåt men behövde bara ventilera mig lite. Kan ändå nämna att jag mår lite bättre idag än jag gjorde igår. Så visst går det sakta men säkert framåt. Men jag vill fortfarande ha onsdag eftermiddag nu så allt vore över på riktigt!!!!