Förlossningsberättelsen om Wilma

Det började med att vattnet började sippra den 3:e kl 04:44 och tänkte inte mer på det och försökte sova, så fort jag höll på att somna så fick jag sån värk varje gång och kände att det var väldigt oregelbundet och kunde inte sova. Halv sex på morgonen fick jag ringa förlossningen och rådfråga och dom sa att jag skulle komma in, väl inne på förlossningen kände hon att jag var öppen en cm och hon gjorde en hinnesvepning och dom bekräftade vattenavgång. Klockan åtta kom vi hem igen efter att ha legat där i två timmar, försökte vila men värkarna blev allt mer intensiva och gjorde skit ont. Klockan två på eftermiddagen fick jag ringa in igen och och dom sa att vi kunde komma in igen och så vi packa med alla väskor och åt lite innan vi åkte. Väl där så visade det sig att jag bara var öppen två cm och hon gjorde en till hinnesvepning och så var livmodertappen helt utplånad. Vi bestämde oss för att gå ut och gå lite så vi gick nästan en timma med smärtsamma värkar och lite gråt haha. Sedan när vi kom upp igen så fick jag lavemanget och så blev vi flyttade till ett rum (det största fick vi) ;) där jag fick på mig sjukhuskläder och så fick jag ett bad med akupunktur nålar som gjorde skit ont, vissa nålar var för starkare värkar och en nål för avslappning men den funkade inte alls. Starkare värkar fick jag och varje värk jag fick så krysta jag automatiskt och kände att något inte stämde. Ringde på klockan och dom plocka ur alla nålar så jag fick komma upp och då klockan åtta på kvällen hade jag öppnats till fyra cm och tillslut fick jag min lustgas och så tog dom hinnan på mig eftersom den aldrg gick sönder. Halv tio fick jag epidralen och var öppen fem cm och hade då väldigt täta värkar och jag krysta hela tiden med värkarna och den hann knappt verka på mig förän jag kände att något var konstigt och så kände dom och jag var fullt öppen lite efter elva på kvällen. Började väl krysta riktigt men så avtog värkarna för mig så fick den där äckliga nässprayen och fortsatte krysta men så kom dom på att det inte kommer gå utan att klippa mig så det gjorde dom. Låg med ren utmattning och krysta några gånger till och kände hur jag sprack upptill men sedan var min lilla Wilma på mitt bröst klockan 23:44 den 3:e september och hon vägde 4266 gram och var 53 cm lång och jag var så lycklig och är det än idag och all smärta bara försvann fram tills att som skulle sy haha :P från den dagen jag såg gravtestet så sa jag att det skulle bli en Wilma och min älskling sa när hon låg på mitt bröst och att det är en liten Wilma :) nu är lilla gumman 13 dagar och varje dag med henne är en ny upplevelse <3 älskar min lilla familj <3