Förlossningen med William!
varginnan · 2011-08-27 · 553 visningar
Jo jag åkte ju som sagt in den 13 med värkar som stannade av och så blev jag hemskickad med orden se om jag kan gå igång förlossningen, men inget mer hände den dagen.
Söndagen den 14 e så gick vattnet vid 16.30 tiden , men jag kände mig lite osäker då jag inte ville åka in och bli hemskickad igen=) Så vi ringde vid midnatt och blev tillsagda att åka in så fort som möjligt, så vi hoppade in i bilen på en gång, väckte bara de äldre barnen och berättade att vi skulle åka och att dem behövde hjälpa till på morgonen efter med lämning av småsyskon på dagis! När vi kom in så blev vi koplade till Ctg -kurvan som såg bra ut, de hade lite svårt att få till ett bra tickande, men efter en stund fick vi till det när jag låg på sidan.
Efter det och att dem konstaterat att det var vattenavgång så fick vi ett förlossningsrum och ett -sov så gott! Hm... vem kan sova nu liksom när det är på G men utan värkar!! Så jag vankade runt runt i rummet och ut lite i koridoren och kollade alla knappar om hur många flickor som födds respektive pojkar. Denna tidiga morgon hade det kommit till 2 pojkar!
Mannen försökte vila i en stol som gick att fälla ner ryggstödet men som inte hade någon stoppning , men han snarkade i allafall ett litet tag. Jag nickade väl till i 10 min omgångar. Kl 06 hade jag fått nog och började vanka runt och undrade var fasiken värkarna var!! Kl 8.30 kom de in å frågade om vi sovit gott, och om vi var hungriga! JA , det var vi så klart så en av dem gick och bredde smörgåsar och fixade frukost åt oss , medans den andra gav mig mitt inskrivningsarmband och fixade lavemanget och att jag fick gå och duscha ,så mannen gick och satte sig i bilen en halvtimma för att låta ig fixa det i fred och så lyssnade han på sin spännande ljudbok!
vid lite efter 9 så tog jag 2 tuggor smörgås och sen kom läkaren in. Hon frågade vad vi tyckte skulle hända nu , ville vi åka hem , eller få värkstimmulerande dropp! Vi ville att de skulle sätta igång oss, så hon gjorde en vaginalundersökning på första gången sen lördagen då de sa att huvudet låg högt! Men hon fick gå å hämta ett ultraljud och så konstaterades det att det var en liten rumpa som var nedåt!! Nu blev det liv i luckan!! Jag fick inte röra mig utan ligga blixt stilla , bort med all mat och dryck , för nu var det fastande mage som gäller! In med kisskateter! Nu kom de på att men jag hade ju tagit 2 tuggor smörgås ifall de behöver söva ner mig så måste man ha varit helt fastande i 6 timmar, det diskuterades fram och tillbaka ,men jag skulle inte röra mig ifall navelsträngen eller en fot skulle ramla ur mig! Hmmm..jag som gått och gått hur mycket som hellst på natten och dem som inte änns kollat mig innan. Nu var ctg-kurvan på hela tiden!
Men mina värkar började sättas igång av sig själv nu och bebben låg och sov för långa stunder så sen fick vi 15 min på oss....
Allt hände så fort , in med kanyler ,dricka nåt som var jätte äckligt, kolla blodtryck på med kläder på mannen och av med kläder på mig ,på med en snygg mössa.....
Inne i operationsalen så skulle de sätta ryggbedövningen , de var 2 narkosläkare som höll på i över 30 min men lyckades inte hitta rätt på ryggen ,så när paniken började att komma så böt dem till en mannlig narkossjötare som swich satte in den rätt på under minuten!! Varför gav dem inte honom jobbet först=)
Kl 13.21 så fick dem äntligen ut lille William som de vände i magen så huvudet kom ut först och han skrek redan innan han var ute! 3580 gram och 50 cm lång! Han blev ett litet lejon!
Mig sydde dem i hop och rullade in på uppvaket medans mannen fick följa med och väga och mäta och sedan fick han komma upp till bb avdelningen K77 . Det var en skum känsla att ligga där och vänta på att tårna , fötterna och benen skulle vakna till liv!
2½ timma senare fick jag se mina killar , dem kom ner och hämtade upp mig till rätt avd. Där blev jag sen liggande till fredagen den 19e augusti då blev jag utskriven. Jippi tänkte jag, skönt att få komma hem.
Lille man vill inte riktigt ta bröstet så just u kämpar jag med det!!! Man får lura honom lite och spruta in bröstmjölk med en medicin spruta ,då suger han!!
Söndagen den 14 e så gick vattnet vid 16.30 tiden , men jag kände mig lite osäker då jag inte ville åka in och bli hemskickad igen=) Så vi ringde vid midnatt och blev tillsagda att åka in så fort som möjligt, så vi hoppade in i bilen på en gång, väckte bara de äldre barnen och berättade att vi skulle åka och att dem behövde hjälpa till på morgonen efter med lämning av småsyskon på dagis! När vi kom in så blev vi koplade till Ctg -kurvan som såg bra ut, de hade lite svårt att få till ett bra tickande, men efter en stund fick vi till det när jag låg på sidan.
Efter det och att dem konstaterat att det var vattenavgång så fick vi ett förlossningsrum och ett -sov så gott! Hm... vem kan sova nu liksom när det är på G men utan värkar!! Så jag vankade runt runt i rummet och ut lite i koridoren och kollade alla knappar om hur många flickor som födds respektive pojkar. Denna tidiga morgon hade det kommit till 2 pojkar!
Mannen försökte vila i en stol som gick att fälla ner ryggstödet men som inte hade någon stoppning , men han snarkade i allafall ett litet tag. Jag nickade väl till i 10 min omgångar. Kl 06 hade jag fått nog och började vanka runt och undrade var fasiken värkarna var!! Kl 8.30 kom de in å frågade om vi sovit gott, och om vi var hungriga! JA , det var vi så klart så en av dem gick och bredde smörgåsar och fixade frukost åt oss , medans den andra gav mig mitt inskrivningsarmband och fixade lavemanget och att jag fick gå och duscha ,så mannen gick och satte sig i bilen en halvtimma för att låta ig fixa det i fred och så lyssnade han på sin spännande ljudbok!
vid lite efter 9 så tog jag 2 tuggor smörgås och sen kom läkaren in. Hon frågade vad vi tyckte skulle hända nu , ville vi åka hem , eller få värkstimmulerande dropp! Vi ville att de skulle sätta igång oss, så hon gjorde en vaginalundersökning på första gången sen lördagen då de sa att huvudet låg högt! Men hon fick gå å hämta ett ultraljud och så konstaterades det att det var en liten rumpa som var nedåt!! Nu blev det liv i luckan!! Jag fick inte röra mig utan ligga blixt stilla , bort med all mat och dryck , för nu var det fastande mage som gäller! In med kisskateter! Nu kom de på att men jag hade ju tagit 2 tuggor smörgås ifall de behöver söva ner mig så måste man ha varit helt fastande i 6 timmar, det diskuterades fram och tillbaka ,men jag skulle inte röra mig ifall navelsträngen eller en fot skulle ramla ur mig! Hmmm..jag som gått och gått hur mycket som hellst på natten och dem som inte änns kollat mig innan. Nu var ctg-kurvan på hela tiden!
Men mina värkar började sättas igång av sig själv nu och bebben låg och sov för långa stunder så sen fick vi 15 min på oss....
Allt hände så fort , in med kanyler ,dricka nåt som var jätte äckligt, kolla blodtryck på med kläder på mannen och av med kläder på mig ,på med en snygg mössa.....
Inne i operationsalen så skulle de sätta ryggbedövningen , de var 2 narkosläkare som höll på i över 30 min men lyckades inte hitta rätt på ryggen ,så när paniken började att komma så böt dem till en mannlig narkossjötare som swich satte in den rätt på under minuten!! Varför gav dem inte honom jobbet först=)
Kl 13.21 så fick dem äntligen ut lille William som de vände i magen så huvudet kom ut först och han skrek redan innan han var ute! 3580 gram och 50 cm lång! Han blev ett litet lejon!
Mig sydde dem i hop och rullade in på uppvaket medans mannen fick följa med och väga och mäta och sedan fick han komma upp till bb avdelningen K77 . Det var en skum känsla att ligga där och vänta på att tårna , fötterna och benen skulle vakna till liv!
2½ timma senare fick jag se mina killar , dem kom ner och hämtade upp mig till rätt avd. Där blev jag sen liggande till fredagen den 19e augusti då blev jag utskriven. Jippi tänkte jag, skönt att få komma hem.
Lille man vill inte riktigt ta bröstet så just u kämpar jag med det!!! Man får lura honom lite och spruta in bröstmjölk med en medicin spruta ,då suger han!!
En dagbok är en personlig berättelse, inte medicinsk rådgivning. Vid frågor om din hälsa eller graviditet – kontakta barnmorska eller ring 1177.