Felicia

Tänkte jag skulle skriva ihop en liten berättelse om förlossningen.

Söndagen den 23/1 var vi in på överburenhetskontroll, dem satt CTG och läkaren undersökte mig.

Var öppen 1,5cm och ultraljudet visade att jag inte hade så mycket fostervatten kvar.

Fick åka hem men fick en återbesökstid dagen efter.

Kom dit på måndagen den 24/1 och dem gjorde samma procedur som på söndagen.

Läkaren uppskattade vikten till ca 4000gram + - 200g.

Fick först besked om att jag skulle få åka hem och komma tillbaka tisdag morgon för igångsättning, men överläkaren hade tittat lite noggrannare på CTG kurvan och eftersom jag hade lite fostervatten var det svårt och se hur bebisen mådde. Så dem beslöt att jag skulle stanna för observation.

Blev inlagd på kvinnokliniken. Natten till tisdagen började värkarna, låg och klockade själv i en timme. Det var 5 - 6 minuter mellan varje värk. När klockan var 03 ringde jag på personalen som kom och satt CTG och jag fick två alvedon och vid 04.30 gick jag upp och satt mig i duschen. Försökte sova en stund efter det men det var omöjligt.

Strax efter 8 kom Adde och det var otroligt skönt och se honom. Försökte få i mig lite frukost och runt 10.30 kom läkaren och gjorde en undersökning, jag var då öppen 5cm och vi fick komma ner till förlossningen.

Ca. 11.30 stack dem hål på hinnorna och satt en elektrod på bebisens huvud och jag fick sterila kvaddlar. Det var otroligt skönt och inte behöva känna smärtan i ryggen.

Jag fick en nål på handen och dem satt in värkstärkande dropp. Sen fick vi vara ifred en stund, jag försökte få i mig en macka och Adde lite sallad.

Kl. 15 satt dem EDA och det var den bästa smärtlindringen jag kunde haft. Var så himla skönt och slippa känna värkarna, nu var det bara trycket neråt som kändes.

Innan EDA:N sattes in så undersökte dem mig igen, då var jag öppen 7cm. Och jag ville bara krysta på hela tiden men dem uppmuntrade mig och andas igenom varje värk. Det kändes verkligen som att hon skulle komma när som helst. När EDA:N var ditsatt fick jag sitta på bollen, och det minskade på trycket och jag försökte vila mellan varje värk. Adde servade mig med vatten och blåbärssoppa.

Tre timmar efter när klockan närmade sig 18, hade hon sjunkit ner och jag var öppen 10cm.

Kommer ihåg att jag skrek åt Adde och trycka på klockan.

Kl. 18.46 kom våran lilla prinsessa, 3790g och 49lång.

Det var sååå otroligt skönt att det var över, sammanlagt tog förlossningen ca 8 timmar och från det att krystvärkarna började tog det 30min innan hon var ute. Jag blev lite chockad när jag såg att det var en tjej, eftersom alla har kallat min mage för Harry :)

Utan Adde och utan min underbara barnmorska hade jag aldrig klarat mig igenom förlossningen...