ensam och övergiven

är så uttråkad finns inget och göra :( sitter här i min fina lägenhet och sjunger för mig själv , längtar ihjäl mig efter min bebis då kommer jag aldrig vara ensam och det är bra de för jag gillar inte och vara ensam är alltid ute på dagarna och promenar med mamma eller med någon kompis men det är just på kvällarna som det är så lång tråkigt och känns som om kvällen aldrig tar slut :( jag har börjar sovit jätte dåligt har svårt och ligga still och det blir för varmt så då får jag sitta uppe halva natten för det är bara på dagarna som jag blir jätte trött och vill sova men då är jag oftast alltid ute på språng och jag vill hellre kunna sova på nätterna i början när jag fick veta att jag var gravid då kunde jag somna när som helst somnade åtta på kvällen och sov ända till nio då jag skulle ta mig upp till skolan men nu är de inte så, dumma hormoner , engligt min BM så ska min bebis komma runt 6 november men sen kan de ju bli lite ändringar ;) lääängtar jättee mycket tiden går så sakta jag går bara och väntar tills jag får gå in i en ny vecka imorn går jag äntligen in i vecka 9 dumma tid dumma hormoner dumma ensamhet .