Ensam

Jag och min pojkvän ska ha barn i juli (om allt går som det ska). Vi har varit tillsammans till och från i 2 år, på distans. Nu ska jag flytta till honom, men vi väntar till efter vecka 12, därefter dröjer det 3 månader till eftersom jag har uppsägningstid. Kommer alltså flytta i början av april.

Det känns så otroligt jobbigt att vara ifrån varann just nu. Jag mår illa, är trött och osäker och behöver honom mer än nånsin. Själv jobbar han 6 dar i veckan plus övertid för att vi ska få en bra start - så vi kan knappt aldrig ses. Det känns så fel. Han är så trött nuförtiden att han knappt orkar prata i telefon, förståeligt - men jag känner mig så ensam. Känns så fel att inte kunna ses en längre tid förrän jag är i månad fem typ :/

Usch, är så orolig att han ska ångra sig och allt är försent. Barnet var inte planerat, men han blev jätteglad och nästan förbjöd mig att göra abort. Nu undrar jag om han snart ska få kalla fötter och ångra beslutet...

Så mycket tankar som snurrar, sover inte så bra och är allmänt orolig. Vill bara ha honom nära - gå igenom det tillsammans liksom.