Ensam...

Idag var jag iväg hos kiropraktorn. Har haft så mycket besvär i ryggen.

Helt fantastiskt hur duktiga dom är. Det knäppte å knaka i mig. Men det känns mycket bättre. Har däremot fått huvudvärk men det går över.

Sover som en kratta på nätterna, jag blir tokig. Har sovit i snitt högst 3 timmar per natt. Har försökt att få hjälp men det verkar inte finnas något som hjälper. MÅSTE finnas något....

Just nu skulle jag behöva min syster, hon va den enda i världen som jag kunde prata med om allt. Alla mina vänner jag har haft har visat sig vara falska. Tycker det e sååå tråkigt. Vill ha en vän som jag kan prata om allt med. Någon som lyssnar å bevarar det hos sig. Vill inte att halva min bekantsskapskrets ska veta vad jag känner, tycker eller känner.

Vill heller inte ha vänner som pratar om mig bakom min rygg. Ärlighet varar längst. Har jag problem med någon så tar jag upp det direkt med personen i fråga. Allt kan ju vara ett missförstånd eller liknande. Jag uppskattar ärlighet.

Nåjja, nog gnäll, känner mig nog bara ensam.

Många kramar till er därute......