En uggla i magen ;)

Idag berättade vi för vår son att han skulle bli storebror, han har nog redan haft sina aningar, eller han har märkt att något är annorlunda eftersom jag är hemma hela dagarna, får knappt gör något med honom. Inte bära, springa, hoppa eller var med när han cyklar. Sen att magen är större ser han också. Vet att de är långt kvar men känns som han kommer fatta. Senast för några dagar sen sa han, mamma: jag vill också bli storebror som T (grannpojken) fast jag vill ha en lillebror. Ok sa jag, de får vi väl fixa då ;)

idag tog jag fram ul bilder och frågade om han såg va det var? Jag förstår honom för är man inte van så är de ingen självklarhet att de är ett barn. Han svarar att han inte visste var de var... Men om du får gissa? Han tänker en stund sen säger han: en uggla? Lille vän de är ingen uggla, i mammas mage ligger en bebis. när vi berättar allt och sagt när de kommer bli m.m så är han så generad. Men på em åkte vi till mina föräldrar och de första han säger är: mormor och morfar vet ni vad? Jag ska bli storebror! Nämen vad kul säger dom och när de frågar vad han vill att de ska bli svarar han: de får vi se ;) innan han somnade ikväll sa han till mig: tänk mamma jag ska bli storebror, sen somnade han... Han kommer bli världens bästa storebror och jag är glad att de tagit tid och att han kommer bli 4 när nästa kommer. Glad att man hunnit med honom och bara kunnat ägna småbarnstiden med honom, sen kommer han vara stor när nästa kommer till trotsen ;)