Efter 5 månader

Snart är det 5 månader sedan jag blev inlagd för svår preeklampsi och våran dotter blev "urplockad" akut.

Min vackra dotter Joline har snart tredubblat sin födelsevikt, väger ca 5 kg nu. Hon är superstark och pigg som tusan. Att hon är prematur är det inget vi tänker på längre, bara när vi är tillsammans med andra som är lika gamla som hon är. Då tänker jag bara: men gud vilka stora barn, stackars föräldrar som inte fick ha ett "litet barn" mer än några veckor ;)

Tyvärr är inte allt frid och fröjd. Efter 2 veckors havandeskapsförgiftning (som de sista 3 dagarna blev riktigt akuta) så är min kropp ganska slut. Mina njurar framförallt. I januari (2 månader efteråt) läckte jag fortfarande +3 äggvita. Och jag läcker fortfarande, vet inte hur mkt. Eftersom jag kan liiite för mkt om sjukvård vet jag att det rör sig om njurinflammation, som säkerligen kommer att behandlas med höga kortisondoser till en början. Inget jag ser fram emot alltså..

Det som känns värst är att jag inte kommer att kunna vara världens bästa mamma då. Och vill inte att min lilla fis ska behöva lida av det <3 Men men, vi får se hur det blir..

I övrigt så spenderar jag mina dagar med min dotter, Öppna Förskolan och nära & kära. Samt att jag pluggar Matte C på halvtid. Ska läsa lite kemi och fysik också i sommar. Utnyttjar mammaledigheten till max! Så nej, har inte tid med njurproblem just nu..

Kram till alla mammor/blivande mammor out there <3