Du gör mig så lycklig
CelieH · 2012-07-20 · 516 visningar
Jag och sambon har inte hunnit att njuta av denna graviditeten på samma sätt som med den första. Fullt upp hela dagarna med sonen, kompisar, jobb och allt annat som ska göras och hinnas med.
Igår kom det dock, känslor och tankar, nio veckor innan BF. Sonen låg och sov. Jag halvlåg i soffan. Sambon kommer och lägger huvudet och en hand på min mage och Knodden har gymnastikpass.
"Gud vad livlig Knodden är, bökar runt massor långt ner i magen" säger jag.
Det kände ju sambon såklart, hur skulle han kunna undvika det?
Efter en stunds tystnad säger han plötsligt "Tänk, snart har vi två barn!"
Jag satt först tyst och log för mig själv. Två barn, två barn att älska.
Jag frågade honom hur han kände att bli pappa igen. Jag vet ju att han vill ha ett barn till, men vi har inte haft tid att prata om det så mycket. Svaret jag fick var högst oväntat dock.
"Jag tycker det ska bli mysigt med ett litet spädbarn igen. Jag saknar den tiden faktiskt"
Jag blev alldeles varm i kroppen och kände att tårarna ville komma fram. Var det där min sambos ord?
I början av denna graviditet har vi båda nämligen känt att spädbarnstiden inte är så efterlängtad. Visst älskar man barnet, med just den tiden har efteråt (när sonen blivit större) känts så tråkig.
Fast ju längre gången jag blivit, dessto mer har jag längtat efter just spädbarnstiden. Jag har blivit frälst av alla nyfödda bebisar man ser på stan som bara hänger där i sina föräldrars famnar. Som inte kan gå, krypa eller hitta på annat bus.
Jag har inte sagt så mycket om detta till sambon, att jag längtar, och vad spelar det för roll egentligen? Jag älskar ju inte mitt barn mindre bara för att det är ett spädbarn!
Men när han sa det vart jag alldeles överväldigad, han har också ändrat sina känslor och längtade efter en ny liten bebis.
Längtan efter ett andra barn har alltid funnits, men detta gjorde mig så glad.
Resten av kvällen spenderades med att känna på magen, gissa vilken kroppsdel Knodden pressade ut mot magen och vi båda njöt lika mycket över stunden vi hade tillsammans och av samtalsämnet Knodden.
Snart Knodde, snart får vi träffa dig!!
Igår kom det dock, känslor och tankar, nio veckor innan BF. Sonen låg och sov. Jag halvlåg i soffan. Sambon kommer och lägger huvudet och en hand på min mage och Knodden har gymnastikpass.
"Gud vad livlig Knodden är, bökar runt massor långt ner i magen" säger jag.
Det kände ju sambon såklart, hur skulle han kunna undvika det?
Efter en stunds tystnad säger han plötsligt "Tänk, snart har vi två barn!"
Jag satt först tyst och log för mig själv. Två barn, två barn att älska.
Jag frågade honom hur han kände att bli pappa igen. Jag vet ju att han vill ha ett barn till, men vi har inte haft tid att prata om det så mycket. Svaret jag fick var högst oväntat dock.
"Jag tycker det ska bli mysigt med ett litet spädbarn igen. Jag saknar den tiden faktiskt"
Jag blev alldeles varm i kroppen och kände att tårarna ville komma fram. Var det där min sambos ord?
I början av denna graviditet har vi båda nämligen känt att spädbarnstiden inte är så efterlängtad. Visst älskar man barnet, med just den tiden har efteråt (när sonen blivit större) känts så tråkig.
Fast ju längre gången jag blivit, dessto mer har jag längtat efter just spädbarnstiden. Jag har blivit frälst av alla nyfödda bebisar man ser på stan som bara hänger där i sina föräldrars famnar. Som inte kan gå, krypa eller hitta på annat bus.
Jag har inte sagt så mycket om detta till sambon, att jag längtar, och vad spelar det för roll egentligen? Jag älskar ju inte mitt barn mindre bara för att det är ett spädbarn!
Men när han sa det vart jag alldeles överväldigad, han har också ändrat sina känslor och längtade efter en ny liten bebis.
Längtan efter ett andra barn har alltid funnits, men detta gjorde mig så glad.
Resten av kvällen spenderades med att känna på magen, gissa vilken kroppsdel Knodden pressade ut mot magen och vi båda njöt lika mycket över stunden vi hade tillsammans och av samtalsämnet Knodden.
Snart Knodde, snart får vi träffa dig!!
En dagbok är en personlig berättelse, inte medicinsk rådgivning. Vid frågor om din hälsa eller graviditet – kontakta barnmorska eller ring 1177.