Du gör mig alldeles galen :)

Den där lilla tösen min, hon passar jämt på att vara så jobbig hon bara kan när jag är ensam hemma med henne. Igår när jag skulle laga mat startade hon och tjöt och skrek, hängde på mig, rev ner ett decilitermått i ansiktet på sig och skrek ännu mera, jag försöka hålla henne i famnen på samma gång som jag kokade risgrynsgröt men hon bara fortsatte skrika och sprattlade så jag fick lägga ner henne på golvet igen. Jag testade ha henne i sin matstol men hon bara fortsatte skrika. Lyfte ner henne igen och hon stod och höll i sig och tjöt, så passade hon på att ramla på mig och fortsatte skrika. Jag gav upp mitt försök att koka risgrynsgröt. Jag gick och la mig under tösens stol, drog mig lite i håret, bet mig i tungan och andades, sa åt henne att jag OOOOORKAR IIIIIINTEEEEE! Vi fick då alltså äta något som smakade ungefär som ris med mjölk.

När tösen började äta satt hon och blinkade åt mig, log lite och jag smälte. Herregud vad jag älskar henne! Fast hon bara några minuter tidigare skrek så jag fick lägga mig ner och riva mig i håret så glömde jag bort allt direkt hon slutade tjuta och blinkade och log åt mig.

Som en blixt var jag framme vid henne när hon ville jag skulle hjälpa henne med att dricka mjölk. Pussade lite på henne, sa att jag älskar henne och hon är väääääääärldens bästa bebis.

Jag fick mig även ett gott skratt, hon har ju inte varit så intresserad av att dricka själv ur en pipmugg, men igår tog hon tag i muggen med båda händerna och drack. Jag sa att hon var jätteduktig och klappade och hon tyckte det var så kul så hon gjorde det många, många gånger. Passade på att filma henne och jag fick med på film när hon tyckte gröten var så äcklig så hon tog bort gröten ur munnen med handen och torkade av det på sig själv, haha :D

Igår fick jag mig en chock när jag vaknade. Det var för varmt för att sova i sovrummet så jag sov på soffan. Tösen sov med sambon. Jag vaknade av att någon lyfte på filten och petade mig i ansiktet och skrattade. Jag trodde sambon var uppe med tösen men icke. Sambon låg och sov skönt medan tösen hade stigit upp själv och gått och leka. Jag gick då och frågade av sambon om han har bort något och han blev riktigt rädd när tösen inte låg brevid, haha ;) Nå, ingen skada skedd. Hon har stigit upp själv förr oxå, då var jag dock vaken och låg och tyckte att jag ville sträcka lite extra på mig så jag skulle piggna till. Hon gick då rakt till vardagsrummet och leka. Vi har ju bara en liten tvårummare så hon kan inte gå så långt bort ;)

På måndag ska vi få träffa astmaläkaren igen. Som vi har väntat. Vi ska få höra då om tösen har astma eller inte enligt den läkaren. Läkarna här är dåliga på att säga att någon har astma, även fast man själv vet om det och får ta astmamediciner varenda dag i hela sitt liv. Nu har ju tösen som tur "bara" ansträgningsastma, det är värst när hon är sjuk/förkyld. Ibland när hon är riktigt vild kan hon får rosslande/pipande utandning. Eller när hon gråter mycket.