Diabetes

Hur underbart det här än är så är det verkligen en kamp. Jag är hur lycklig som helst som väntar barn, men allt hade varit så mycket lättare om jag inte hade diabetes. De första veckorna var det hur skönt som helst, hade nästan inget insulinbehov, men nu har det vänt. Jag måste verkligen försöka hålla blodsockret lågt för bebisens skull, men inte lätt när man själv mår dåligt av det. Ont i huvudet,blodsmak i munnen och trötthet är inte det lättaste att leva med när man dessutom ska orka med en hel dag i skolan.

Fast lite positivt finns det ju med diabetes under graviditet också, t ex. att jag ofta åker och gör ultraljud. Älskar att se bebis

Kul att se hur den utvecklas och rör sig, fast han/hon gillar det inte alls lika mycket tror jag. I alla fall inte när pappan varit med. Då får jag jätte ont i magen efteråt. Var iväg själv en gång och då hade jag inte alls ont. Är nog en liten mammgris hoppas jag;)