Det vill sig inte, 40+4
fundersam-unggravid · 2012-02-28 · 692 visningar
Nu har ännu en dag passerat. Fyra dagar har gått sedan det beräknade förlossningsdatumet var och jag inga speciella känningar. Lite mensvärk ibland och oerhört gasig i magen men inget mera. Jag tror inte det kommer komma någon bebis.
Igår låg jag och grät ett bra tag innan jag kunde somna, bebisen var helt tokig och vägrade vara stilla i magen. Det blev bara för mycket, det känns som om något är fel när den inte vill komma ut. Men jag vet att det är normalt.
Jag var till min barnmorska idag och ville verkligen berätta om mina problem, jag berättade att jag inte kan sova för att hela benet jag ligger på när jag ligger på sidan domnar bort och gör ont. Men hon avbryter mig direkt och säger att det är precis som det ska vara, det är jobbigt i slutet. Jag kände bara hur all ork och energi rann ur mig, spelar ingen roll om jag så skulle säga att jag är självmordsbenägen så skulle det vara normalt i slutet utav graviditeten också. Jag fick en tid på måndag för 41 veckors kollen. Och det känns inte som något positivt för går jag över kommer dom inte sätta igång mig då heller. Det var tydligen inte ens säkert att jag blev igångsatt vid 42+0 , utan då fick man komma på koll varannan dag.
Det spelar ingen roll hur dåligt jag mår, jag får ingen hjälp. Jag har fått många fina kommentarer och tips på att jag ska röra på mig. Men det har jag gett upp nu, jag tror inte på att det hjälper så jag skiter i det. Jag och sambon har varit ute på en timmes promenader med hunden två gånger om dagen, jag har städat hela huset i varje vrå varannan dag i princip och hjälper inte något utav det hjälper ingenting. Sex hjälper inte heller, plus att slemproppen gått så jag vill helst undvika det.
Förlossningen går inte att skynda på precis som barnmorskan säger, det finns inga bevis på det. Så jag får gå och deppa idag, i morgon, i övermorgon för här kommer det fan ingen bebis.,
Igår låg jag och grät ett bra tag innan jag kunde somna, bebisen var helt tokig och vägrade vara stilla i magen. Det blev bara för mycket, det känns som om något är fel när den inte vill komma ut. Men jag vet att det är normalt.
Jag var till min barnmorska idag och ville verkligen berätta om mina problem, jag berättade att jag inte kan sova för att hela benet jag ligger på när jag ligger på sidan domnar bort och gör ont. Men hon avbryter mig direkt och säger att det är precis som det ska vara, det är jobbigt i slutet. Jag kände bara hur all ork och energi rann ur mig, spelar ingen roll om jag så skulle säga att jag är självmordsbenägen så skulle det vara normalt i slutet utav graviditeten också. Jag fick en tid på måndag för 41 veckors kollen. Och det känns inte som något positivt för går jag över kommer dom inte sätta igång mig då heller. Det var tydligen inte ens säkert att jag blev igångsatt vid 42+0 , utan då fick man komma på koll varannan dag.
Det spelar ingen roll hur dåligt jag mår, jag får ingen hjälp. Jag har fått många fina kommentarer och tips på att jag ska röra på mig. Men det har jag gett upp nu, jag tror inte på att det hjälper så jag skiter i det. Jag och sambon har varit ute på en timmes promenader med hunden två gånger om dagen, jag har städat hela huset i varje vrå varannan dag i princip och hjälper inte något utav det hjälper ingenting. Sex hjälper inte heller, plus att slemproppen gått så jag vill helst undvika det.
Förlossningen går inte att skynda på precis som barnmorskan säger, det finns inga bevis på det. Så jag får gå och deppa idag, i morgon, i övermorgon för här kommer det fan ingen bebis.,
En dagbok är en personlig berättelse, inte medicinsk rådgivning. Vid frågor om din hälsa eller graviditet – kontakta barnmorska eller ring 1177.