Det syns :p

Ja nyss så såg jag när bebben sparka utan på magen :) De va lite roligt. Har inte kollat tidigare men nu när jag låg här i soffan och surfa så tittade jag bara för att om man kanske kunde se och de kunde man :)

Börjar väl även inse att jag inte kan leva som förut. Tär mycket på psyket att inte kunna ta hand om sina djur och även lämna bort en hund för att man inte klarar av. Och när man ha huskys också så äre ju så jobbigt för dom kräver väldigt mycket. Och jag kan gå 3km om dan. Tur att de börjar bli cykel väder för än så länge så kan ja cykla och tror ryggen klarar av de. Och så min kära Sambo börjat ta mer ansvar och gå lång promenader med hunden som är kvar hemma.

Insåg även att jag måste börja njuta av graviditeten. För det har jag inte gjort alls. Bara tyckt den har varit/är pest och pina =/ Illamående och sjukt onda kramper och sen fortsätter kramperna och ryggen pajja redan i v 13. Gått upp ganska många kilon vilket jag mår dåligt över och känner mig bara fet. Och det är skit jobbigt då jag inte mår bra när jag är lite rund. (vet att jag komma gå ner alla kilon utan problem sen) men känslan just nu. Jag är liksom inte yberglad som dom flesta verkar vara när man e gravid. Som en kompis som också är gravid hon lever på rosa moln. Jag hoppas verkligen innerst inne att jag börjar känna mer glädje. Känner inte ens liksom den där känslan det är värt de när bebisen väl har kommit ut. (vilket jag vet att man komma göra då, hoppas jag och att jag inte får någon förlossningsdepression)

Vad skönt det var att skriva ifrån sig lite...