Det måste väl vara vårar val?!
Clarafa · 2014-11-08 · 400 visningar
I veckan som gick var jag med kollegorna på konferens i två dagar. De har precis fått reda på att vi väntar smått.
Under middagen på kvällen kom frågan om vi ska ta reda på vilket kön det blir. Och då sa jag att jo det skulle vi ju. Och då startar debatten, är det rätt eller fel? Varför i all sin dar vill ni förstöra överraskningen? Varför vill ni ha reda på könet? Spelar det någon roll vilket kön den har? Det är ju som att öppna julklapparna för tidigt och så vidare.
Jag blir så trött. Det måste väl ändå vara vårat val om vi vill ta reda på könet eller inte. Med pojken gjorde det vi inte och tänkte att den här gången gör vi det om det går. så har vi lixom provat båda sätten...
Nu är ju jag sån att det är få saker som kan få mig att ändra mig, det skulle vara om sambon sa att han inte ville ha reda på det eller om det hände något annat. Men ingen annan kan få mig att ändra mig. Det är ju ändå vårat barn och vårat beslut!
Efter att jag kom hem från konferensen var vår lille pojk väldigt mammig och ville bara att pappa skulle gå till jobbet så han fick mig för sig själv. Så idag har vi riktigt myst, varit på stan o köpt farsdagspresenter, både tll sambon och till min pappa. Nu sover han middag men snart bär det av till kusinen på 2 års kalas... =)
Under middagen på kvällen kom frågan om vi ska ta reda på vilket kön det blir. Och då sa jag att jo det skulle vi ju. Och då startar debatten, är det rätt eller fel? Varför i all sin dar vill ni förstöra överraskningen? Varför vill ni ha reda på könet? Spelar det någon roll vilket kön den har? Det är ju som att öppna julklapparna för tidigt och så vidare.
Jag blir så trött. Det måste väl ändå vara vårat val om vi vill ta reda på könet eller inte. Med pojken gjorde det vi inte och tänkte att den här gången gör vi det om det går. så har vi lixom provat båda sätten...
Nu är ju jag sån att det är få saker som kan få mig att ändra mig, det skulle vara om sambon sa att han inte ville ha reda på det eller om det hände något annat. Men ingen annan kan få mig att ändra mig. Det är ju ändå vårat barn och vårat beslut!
Efter att jag kom hem från konferensen var vår lille pojk väldigt mammig och ville bara att pappa skulle gå till jobbet så han fick mig för sig själv. Så idag har vi riktigt myst, varit på stan o köpt farsdagspresenter, både tll sambon och till min pappa. Nu sover han middag men snart bär det av till kusinen på 2 års kalas... =)
En dagbok är en personlig berättelse, inte medicinsk rådgivning. Vid frågor om din hälsa eller graviditet – kontakta barnmorska eller ring 1177.