Det går framåt
jvsm · 2012-12-02 · 292 visningar
Så går vi då in i 17:e graviditetsveckan. 16+0 idag (eller ev 15+6 om man ska gå på de tidiga VUL/UL mätningarna). Fast det där kan ju ändras...
Så vad har då skett? Illamående på dagarna är helt borta. Det hade jag bara fram till ungefär vecka 10. Kräks fortfarande en del på kvällarna, i tid och otid, men är aldrig illamående. Bara kräks. Bristningarna på höften syns lite tydligare, inbillar jag mig. Foglossningen började i v10 - den är kvar. Ibland runt svanskotan, ibland (som idag) vid blygbenet. Vissa dagar känns den inte alls. :-) Brösten har läckt ett par gånger denna vecka, de har ökat en kupa i storlek (och gjorde det innan v8), och vissa dagar syns blodkärl utanpå, på ovansidan, enormt mycket. Som åderbråck nästan, stora pumpande blå saker... :-) Andra dagar känns brösten tomma och platta igen. Bröstvårtorna har växt, inte vårtgården utan vårtan, saken i mitten, den är konstant stor och "styv", haha. Skitjobbigt när man har spetsbh... Mellan v10 och 13 kunde jag känna kulan längst ned vid venusberget om jag tryckte på magen. Nu känns den inte längre. Livmodern har tippat mer och mer bakåt ju mer den växt. Lite trist men samtidigt skönt att mina kläder fortfarande passar utan problem (bra tjockiskläder växer inte på träd). Har gått ned ca 5kg, i fredags hade jag gått ned nästan ett helt kilo till och väger idag nästan lika lite som när jag gifte mig 2007. :-)
Vågar ännu inte hoppas riktigt, eller tro. Alla dessa mediciner, virus och eländen gör att den lilla olyckskorpen fortfarande säger att något ska gå fel. Att Krypet ska komma ut svårt missbildat, skadat eller ja... bara för tidigt. Fortfarande inte bada, ha sex, lyfta, inga fysiska ansträngningar. Lite jobbigt och trist för fysisk aktivitet när man är tjockis är ju behövligt.
På onsdag ska jag träffa min BM för tredje gången. Vi ska göra ett försök att lyssna på hjärtljud med doppler då. :-) Ser fram emot det, och hoppas att hon kan hitta Krypet därinne bakom fläsk och elände. Inte helt lätt med tanke på hur UL-tanten fick pressa när det var KUB... Vi får se, jag hoppas iaf få höra Krypets hjärta slå! :-)
Glad första advent på er! -7,5 grader här, lätt solsken, massa snö. Underbart!
Så vad har då skett? Illamående på dagarna är helt borta. Det hade jag bara fram till ungefär vecka 10. Kräks fortfarande en del på kvällarna, i tid och otid, men är aldrig illamående. Bara kräks. Bristningarna på höften syns lite tydligare, inbillar jag mig. Foglossningen började i v10 - den är kvar. Ibland runt svanskotan, ibland (som idag) vid blygbenet. Vissa dagar känns den inte alls. :-) Brösten har läckt ett par gånger denna vecka, de har ökat en kupa i storlek (och gjorde det innan v8), och vissa dagar syns blodkärl utanpå, på ovansidan, enormt mycket. Som åderbråck nästan, stora pumpande blå saker... :-) Andra dagar känns brösten tomma och platta igen. Bröstvårtorna har växt, inte vårtgården utan vårtan, saken i mitten, den är konstant stor och "styv", haha. Skitjobbigt när man har spetsbh... Mellan v10 och 13 kunde jag känna kulan längst ned vid venusberget om jag tryckte på magen. Nu känns den inte längre. Livmodern har tippat mer och mer bakåt ju mer den växt. Lite trist men samtidigt skönt att mina kläder fortfarande passar utan problem (bra tjockiskläder växer inte på träd). Har gått ned ca 5kg, i fredags hade jag gått ned nästan ett helt kilo till och väger idag nästan lika lite som när jag gifte mig 2007. :-)
Vågar ännu inte hoppas riktigt, eller tro. Alla dessa mediciner, virus och eländen gör att den lilla olyckskorpen fortfarande säger att något ska gå fel. Att Krypet ska komma ut svårt missbildat, skadat eller ja... bara för tidigt. Fortfarande inte bada, ha sex, lyfta, inga fysiska ansträngningar. Lite jobbigt och trist för fysisk aktivitet när man är tjockis är ju behövligt.
På onsdag ska jag träffa min BM för tredje gången. Vi ska göra ett försök att lyssna på hjärtljud med doppler då. :-) Ser fram emot det, och hoppas att hon kan hitta Krypet därinne bakom fläsk och elände. Inte helt lätt med tanke på hur UL-tanten fick pressa när det var KUB... Vi får se, jag hoppas iaf få höra Krypets hjärta slå! :-)
Glad första advent på er! -7,5 grader här, lätt solsken, massa snö. Underbart!
En dagbok är en personlig berättelse, inte medicinsk rådgivning. Vid frågor om din hälsa eller graviditet – kontakta barnmorska eller ring 1177.