Det där med amning..
tuffani · 2012-09-22 · 495 visningar
Tack gode gud för amningsnappen! Eller vem man nu ska tacka? :)
Sen första gången Nova skulle amma så har det knappt gått, första dygnet gick det sådär, sen fick vi ta till ersättning då hon gick ner alldeles för mkt och bråka med amningen en hel vecka på bb, tänk vad många sköterskor som klämt mig på brösten, haha. Mellan födelsen och vecka 4 bråkade vi varje gång, hon ville inte ha bröstet i mun men det ville jag, jag fick hålla i hennes huvud med ena handen och trycka ihop bröstet med andra, ibland gick det och ibland inte. Och om det gjorde dte så var det bara för ett par minuter.. Sen släppte hon igen. Och så upprepades det varje gång, vissa dagar gick det inte alls. Det var inte direkt så att någon av oss såg fram emot det, men jag kämpade för att det är bra med bröstmjölk för bebisar.
En dag totalvägrade hon och även dagen efter och jag tänkte ledsamt "Happ, det är över.. Det som faktiskt funkade ibland." Men så kom jag på att någon hade tipsat mig om att testa en amningsnapp, gick till apoteket, testade så fort jag kom hem och VOILA! Den passade som ett smäck i Nova's mun och hon hade inga svårigheter alls med den. Det står på amningshjälpen att amningsnapp inte är något att satsa på för en längre tid, att man ska ta bort den när hon blivit lite mätt och testa utan.. Jag har allt försökt men det funkar inte, mitt bröst + hennes mun = Inte sant.
Innan jag fick henne hade jag nog inte ens reflekterat över att det kanske inte skulle gå, då min mamma ammat sammanlagt 9 år av hennes liv så kändes det som en självklarhet att det skulle gå för även mig. Första veckan kändes det enormt jobbigt, "alla kan amma utom jag", men så är det ju faktiskt inte. (att bb inte föreslog amningsnapp är däremot konstigt, då hade det ju löst sig fortare) Nu är hon 2 månader och 3 veckor och vi använder fortfarande nappen och ersättning, jag har inte så hon blir mätt, men jag har så det mättar en liten stund och för att mysa, vi ammar ca 4- 6 gånger per dygn och sitter varje gång 1-2 timmar. :)
Det bästa jag vet är när sambon åker till jobbet på morgonen, då vaknar alltid Nova efter en stund, då går vi upp och lägger oss i soffan med täcke och kuddar och bara ammar och myser, somnar om någon timme, så himla mysigt! (det är dock väldigt svårt att amma liggandes med den på då den lossnar superenkelt, men vi har fått till det) Det är klart att det inte blir stimulerat på samma sätt som utan, men fortfarande har jag mjölk och håller gärna på så länge det går. Jag är så glad att vi löste det så pass bra som vi gjorde då det känns som att vi kommer närmare varandra varenda gång vi ammar, men herregud vad vi har fått kämpa! Är så himla stolt över min lilla tös och över mig själv också. Det hade nog inte kunnat bli bättre än vad det är.. (trots att jag måste upp varje natt för att få på nappen + ersättning, men vad gör man inte?)
Men som sagt, tack för amningsnappen du kära människa som kom på den idén! :)
(Och till er som känner er sämre för att ni har lite mjölk eller för att det inte går att amma och måste ta till ersättning, det är verkligen inget fel i det. Man gör så gott man kan, mer kan man inte göra. I bebisens ögon är man bäst så länge den får mat.)
Ville bara dela med mig lite om hur det varit och hur just vi har det. :)
Lelljänta <3
Sen första gången Nova skulle amma så har det knappt gått, första dygnet gick det sådär, sen fick vi ta till ersättning då hon gick ner alldeles för mkt och bråka med amningen en hel vecka på bb, tänk vad många sköterskor som klämt mig på brösten, haha. Mellan födelsen och vecka 4 bråkade vi varje gång, hon ville inte ha bröstet i mun men det ville jag, jag fick hålla i hennes huvud med ena handen och trycka ihop bröstet med andra, ibland gick det och ibland inte. Och om det gjorde dte så var det bara för ett par minuter.. Sen släppte hon igen. Och så upprepades det varje gång, vissa dagar gick det inte alls. Det var inte direkt så att någon av oss såg fram emot det, men jag kämpade för att det är bra med bröstmjölk för bebisar.
En dag totalvägrade hon och även dagen efter och jag tänkte ledsamt "Happ, det är över.. Det som faktiskt funkade ibland." Men så kom jag på att någon hade tipsat mig om att testa en amningsnapp, gick till apoteket, testade så fort jag kom hem och VOILA! Den passade som ett smäck i Nova's mun och hon hade inga svårigheter alls med den. Det står på amningshjälpen att amningsnapp inte är något att satsa på för en längre tid, att man ska ta bort den när hon blivit lite mätt och testa utan.. Jag har allt försökt men det funkar inte, mitt bröst + hennes mun = Inte sant.
Innan jag fick henne hade jag nog inte ens reflekterat över att det kanske inte skulle gå, då min mamma ammat sammanlagt 9 år av hennes liv så kändes det som en självklarhet att det skulle gå för även mig. Första veckan kändes det enormt jobbigt, "alla kan amma utom jag", men så är det ju faktiskt inte. (att bb inte föreslog amningsnapp är däremot konstigt, då hade det ju löst sig fortare) Nu är hon 2 månader och 3 veckor och vi använder fortfarande nappen och ersättning, jag har inte så hon blir mätt, men jag har så det mättar en liten stund och för att mysa, vi ammar ca 4- 6 gånger per dygn och sitter varje gång 1-2 timmar. :)
Det bästa jag vet är när sambon åker till jobbet på morgonen, då vaknar alltid Nova efter en stund, då går vi upp och lägger oss i soffan med täcke och kuddar och bara ammar och myser, somnar om någon timme, så himla mysigt! (det är dock väldigt svårt att amma liggandes med den på då den lossnar superenkelt, men vi har fått till det) Det är klart att det inte blir stimulerat på samma sätt som utan, men fortfarande har jag mjölk och håller gärna på så länge det går. Jag är så glad att vi löste det så pass bra som vi gjorde då det känns som att vi kommer närmare varandra varenda gång vi ammar, men herregud vad vi har fått kämpa! Är så himla stolt över min lilla tös och över mig själv också. Det hade nog inte kunnat bli bättre än vad det är.. (trots att jag måste upp varje natt för att få på nappen + ersättning, men vad gör man inte?)
Men som sagt, tack för amningsnappen du kära människa som kom på den idén! :)
(Och till er som känner er sämre för att ni har lite mjölk eller för att det inte går att amma och måste ta till ersättning, det är verkligen inget fel i det. Man gör så gott man kan, mer kan man inte göra. I bebisens ögon är man bäst så länge den får mat.)
Ville bara dela med mig lite om hur det varit och hur just vi har det. :)
Lelljänta <3
En dagbok är en personlig berättelse, inte medicinsk rådgivning. Vid frågor om din hälsa eller graviditet – kontakta barnmorska eller ring 1177.