← Alla dagböcker

det äter upp mig!

Medlem · 2010-07-01 · 266 visningar

ibland när jag är själv kan jag inte hålla mig, då kommer ångesten med sådan kraft att jag inte kan värja mig mot den. Ångest från förr. Jag vet egentligen inte vad det är för ångest.. den bara kommer. Trycket över bröstet, alla skuldkänslor. Oftast kommer den om jag får syn på något kort där min sambo är med. Ofast något kort med honom och någon brud han raggade på. Oavsett vilken brud det än vad så känns det som att jag alltid fanns där i bakgrunden, upp över öronen kär. Jag vet att han bara ringde mig när han ville doppa. Dum, kär och blåögd blev jag lika glad varje gång. Varje gång trodde jag, hoppades jag, att han skulle ändra sig och faktiskt vilja ha mig. Men varje gång blev jag lika besviken. För varje gång när jag minst ana det raggade han på en ny brud. Det värsta var om jag var med när han gjorde det. Jag sa aldrig något, jag blev tyst och kröp in i mig själv. Kanske grät lite när jag kom hem för hur patetisk jag var. För hur ful och fet jag var. Ibland tog jag fram min dåvarande vän och gjorde några ränder i handleden. Smärtan som kom var så skön och jag mådde så bra studen efter och sov skönt. Dagen efter när jag såg märkena den vassa kniven lämnat fick jag skuldkänslor för hur dum och omogen jag var. Nu finns bara bleknande ärr kvar. Ärr som jag verkligen skäms över. Tänk att jag varit en sådan fjortis. Det känns ändå som att jag kan kontrollera ångesten bättre nu. Nu är han ändå min sambo, jag har min son och jag vill verkligen inte ha fler ärr på handleden. Det är så fult.

Jag har fortfarande svårt att förstå vad det var som fick min sambo att helt plötsligt vilja ha mig. Jag har flera gånger frågat men det enda svaret jag får är att han inte vet. Ofta känns det som att han tog mig för att jag var lätt tillgänglig och att han var desperat. Det kändes lite halv kymigt när han sa att han inte trodde att han någonsin skulle kunna bli så kär i mig som han faktiskt hade blivit. Det får mig att tro att vi blev tillsammans bara för att han skulle prova, se om jag var något att ha. Han kanske var så desperat att han inte hade någon annan utväg just nu, än att prova med den blyga lilla tjejen som varit så kär i honom i alla år..

fortsätter senare för nu vakna sonen.

En dagbok är en personlig berättelse, inte medicinsk rådgivning. Vid frågor om din hälsa eller graviditet – kontakta barnmorska eller ring 1177.

Fler dagböcker

ny i livet men inte på bli mamma · 2015-01-11 11 månader · 2015-01-11 31+1 · 2015-01-10 jobbig natt · 2015-01-10