Dessa svärföräldrar

Vet att detta är tabu o fel men hittat någon som gör mig glad o lycklig mitt i allt det jobbiga. Han är medveten om precis allt som händer och finns där när allt lugnat ner sig. Bara försöka få min familj att sluta tjata om att vi borde lösa detta. Förstår inte varför dom inte vill se mig lycklig istället. "men stannar du så får du avlastning med barnen" (min mamma). Enligt mig inte tillräckligt med skäl till att stanna i en relation. Och sen är jag förbannad på hans familj igen. Tja det går väl aldrig riktigt över mellan turerna längre. De har inga planer alls på att fira jul med oss o barnen, varken på julafton eller någon annan dag. Hur f*n kan man göra så mot sina två äldsta barnbarn?!? Julen är barnens högtid ju. Min mamma kommer iaf på juldagen o firar jul. Blir så trött. Så julafton i år blir med batnen o exet, jippi. Så egentligen varför så tabu att prata med någon som faktiskt får mig att le trots allt? Ingen ny bekantskap o inget heller mer än prat