Den blivande morfarn..
pinknails · 2014-09-24 · 337 visningar
Pappa har aldrig gillat min sambo, han kan inte ens vara i hans närhet vilket är väldigt tragiskt! I alla fall, i lördags var det dags att berätta för han vad som händer i mars.
Mamma och B fick veta i fredags till middagen. De var ute när jag dukade så jag passade på att lägga mammas halsband under en servett på hennes tallrik så hon var tvungen att lyfta servetten. Hon blev jätte glad, lika så B (en kompis till mamma)
Nåja, i lördags tog jag mod till mig och ringde till pappa. Detta har jag gruvat mig för lääääänge nu! Jag sa "jag har en nyhet och jag vet att du inte kommer bli glad men du får acceptera det ändå.. Du ska bli morfar i mars..." var på han svarar "urs då.. Man får väl beklaga.. Hej!" åsså slänger han på luren i örat på mig....
Jag blev så klart jätte ledsen men va fan ska man göra då? Jag visste ju vilken reaktion jag skulle få men jag hoppades ju på annat.. Korkade jävla gubbjävel måste jag faktiskt säga! Han kan ju glömma att han har en dotter längre, ja, det står på papper men inte i övrigt! Jag vill inte alls ha med han att göra längre.
Jag satt och grät ett tag med mamma och B sen ringde jag farmor för att få mig på bättre humör (tänkte inte berätta för henne än men så är det) hon blev jätte glad och så blev hon jätte ledsen när jag berättade hur pappa reagerade.
Men jag behöver inte han! Jag har så himla många runt mig som älskar mig och min sambo, och jag vet även att dessa kommer bli jätte glad när dom får veta om junior. De jag har berättat för hur han reagerade har svarat lika och det är ju hans förlust med. Jag eller VI förlorar då inget på det! Jag har levt snart 28 år utan en morfar och jag lovar att mitt barn kan göra det med. Det är inga större fel på mig än vad det är på någon med en morfar.
Känns skönt att få det skrivet här med, så att jag har det svart på vitt för det känns konstigt ändå, fastän att jag som sagt visste hur det skulle bli. Hade en idé om att älsklingen skulle ha ringt han från början å sagt "nu blir du aldrig kvitt mig morfar.." å sen lägga på luren :P hahaha! De hade varit nå de ;)
Mamma och B fick veta i fredags till middagen. De var ute när jag dukade så jag passade på att lägga mammas halsband under en servett på hennes tallrik så hon var tvungen att lyfta servetten. Hon blev jätte glad, lika så B (en kompis till mamma)
Nåja, i lördags tog jag mod till mig och ringde till pappa. Detta har jag gruvat mig för lääääänge nu! Jag sa "jag har en nyhet och jag vet att du inte kommer bli glad men du får acceptera det ändå.. Du ska bli morfar i mars..." var på han svarar "urs då.. Man får väl beklaga.. Hej!" åsså slänger han på luren i örat på mig....
Jag blev så klart jätte ledsen men va fan ska man göra då? Jag visste ju vilken reaktion jag skulle få men jag hoppades ju på annat.. Korkade jävla gubbjävel måste jag faktiskt säga! Han kan ju glömma att han har en dotter längre, ja, det står på papper men inte i övrigt! Jag vill inte alls ha med han att göra längre.
Jag satt och grät ett tag med mamma och B sen ringde jag farmor för att få mig på bättre humör (tänkte inte berätta för henne än men så är det) hon blev jätte glad och så blev hon jätte ledsen när jag berättade hur pappa reagerade.
Men jag behöver inte han! Jag har så himla många runt mig som älskar mig och min sambo, och jag vet även att dessa kommer bli jätte glad när dom får veta om junior. De jag har berättat för hur han reagerade har svarat lika och det är ju hans förlust med. Jag eller VI förlorar då inget på det! Jag har levt snart 28 år utan en morfar och jag lovar att mitt barn kan göra det med. Det är inga större fel på mig än vad det är på någon med en morfar.
Känns skönt att få det skrivet här med, så att jag har det svart på vitt för det känns konstigt ändå, fastän att jag som sagt visste hur det skulle bli. Hade en idé om att älsklingen skulle ha ringt han från början å sagt "nu blir du aldrig kvitt mig morfar.." å sen lägga på luren :P hahaha! De hade varit nå de ;)
En dagbok är en personlig berättelse, inte medicinsk rådgivning. Vid frågor om din hälsa eller graviditet – kontakta barnmorska eller ring 1177.