Dagliga symtom
Stinafia · 2012-12-19 · 296 visningar
6+6
Magen beter sig skumt. Jag är ofta hungrig. Några gånger har jag varit grymt sugen på nåt - rå lök till exempel. Det har jag inte varit förtjust i innan. Men det är inte det som känns mest. Som sagt är jag hungrig nästan jämt, så när jag äter så äter jag snabbt och mycket, så mycket så det känns som om maten inte får plats i magen utan står mig upp i halsen (Redan! Fast magen inte växt ännu!). Då mår jag illa. Delvis kan jag känna mig lite illamående emellanåt också, men det kan ju också bero på att jag är så fruktansvärt trött. Jag sover som vanligt - lite mer oroligt kanske - men det känns som om jag sovit halva tiden. Så jag måste anstränga mig till det yttersta för att inte somna vid ratten på väg till jobbet. Och hem från jobbet. Livsfarligt! Och väl på jobbet går allt i slow motion. Jag har aldrig varit kvicktänkt, men nu reser tankarna genom sirap innan poletten trillar ner. Och till och från blir jag yr, fast jag bara sitter på min lilla stol.
När jag tänker på hur embryot ser ut därinne så kan jag bara se det som en parasit. Som om jag vore sjuk. Jag känner mig sjuk. (Också febrig ibland, faktiskt.) Blä. Det blir nog bättre när det börjar se ut som en människa.
Usch, nu har jag klagat massor igen. Hoppas jag bättrar mig på det också. :)
Magen beter sig skumt. Jag är ofta hungrig. Några gånger har jag varit grymt sugen på nåt - rå lök till exempel. Det har jag inte varit förtjust i innan. Men det är inte det som känns mest. Som sagt är jag hungrig nästan jämt, så när jag äter så äter jag snabbt och mycket, så mycket så det känns som om maten inte får plats i magen utan står mig upp i halsen (Redan! Fast magen inte växt ännu!). Då mår jag illa. Delvis kan jag känna mig lite illamående emellanåt också, men det kan ju också bero på att jag är så fruktansvärt trött. Jag sover som vanligt - lite mer oroligt kanske - men det känns som om jag sovit halva tiden. Så jag måste anstränga mig till det yttersta för att inte somna vid ratten på väg till jobbet. Och hem från jobbet. Livsfarligt! Och väl på jobbet går allt i slow motion. Jag har aldrig varit kvicktänkt, men nu reser tankarna genom sirap innan poletten trillar ner. Och till och från blir jag yr, fast jag bara sitter på min lilla stol.
När jag tänker på hur embryot ser ut därinne så kan jag bara se det som en parasit. Som om jag vore sjuk. Jag känner mig sjuk. (Också febrig ibland, faktiskt.) Blä. Det blir nog bättre när det börjar se ut som en människa.
Usch, nu har jag klagat massor igen. Hoppas jag bättrar mig på det också. :)
En dagbok är en personlig berättelse, inte medicinsk rådgivning. Vid frågor om din hälsa eller graviditet – kontakta barnmorska eller ring 1177.